I Pensionsåldersutredningen ska vi föreslå åtgärder för att höja den faktiska pensionsåldern. Fler behöver jobba längre och för en del handlar det om att kunna arbeta efter 65 år. Men vi har också uppdraget att föreslå åtgärder som gör det möjligt för fler att arbeta fram till 65. För att kunna göra det behöver vi veta vilka som inte arbetar till 65 idag och varför de inte gör det. Hur ser dagens karta över utslagning från arbetsmarknaden via sjukförsäkringen ut? Ett vanligt sätt att lämna arbetsmarknaden före 65 är via förtidspension på grund av nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom.
I september 2011 hade 223 394 personer mellan 55 och 64 år sjukersättning på hel- eller deltid (Källa: Försäkringskassan). 134 564 av dem är kvinnor och 88 830 är män. Vilka är dessa 134 564 personer? Vad har de för utbildningsbakgrund och yrkesbakgrund? Vad finns det för samband mellan yrke och risk för förtidspension? Medför vissa yrken större risker för utslagning från arbetsmarknaden än andra?
Inom Arbetsmiljökommissionen genomfördes en kartläggning av arbeten utsatta för särskilda hälsorisker i slutet av 1980-talet. Mikael Stattin och Jonas Höög vidareutvecklade kartläggningen och publicerade följande tabell 1993.
Traditionella industriarbeten innebar störst risk att få förtidspension 1988 bland dem som var minst 50 år, både för män och kvinnor. Undantaget är städare som hamnade på tredje plats bland männens riskyrken.
Såvitt vi vet har inte någon nyare studie liknande Stattins och Höögs gjorts. Undantaget är AFA Försäkring som gör kartläggningar av de delar av arbetsmarknaden de förvaltar tilläggsförsäkringar för.
Något har ändå gjorts. IFAU visar i en rapport Kvinnors och mäns sjukfrånvaro(2011:2) att kvinnor löper större risk (3,9 procentenheter 2002/2003) att få sjuk- och aktivitetsersättning (SA). Sjuk- och aktivitetsersättning omfattar även dem som är mellan 19 och 29 år. Förtidspension är det "gamla" namnet på sjukersättning. En del av risken (2,7 procentenheter) beror på att kvinnor och män som grupp har olika ”egenskaper” (åldersammansättning, arbetsplatser). En del av risken (1,2 procentenheter) berodde på att kvinnor reagerar mer på sina egenskaper än män. Det innebär en relativt större risk att få SA för äldre kvinnor än för äldre män. Självupplevd dålig hälsa innebär också större risk för SA för kvinnor än för män.
Försäkringskassan har också visat att anställda inom offentlig sektor, främst inom kommunala verksamheter som vård, skola och omsorg, var kraftigt överrepresenterade bland långvarigt sjukskrivna år 2006. SA föregås ofta men inte alltid av lång sjukskrivning.
Stora yrkesgrupper med hög sjukfrånvaro bidrar till större andel av frånvaron från arbetsmarknaden. Yrkesgruppen med flest anställda kvinnor år 2008 (439 000) var den som i statistiken omfattar barnomsorg, omvårdnadsarbete, äldreomsorg och personlig assistans. Denna grupp hade relativt andra undersökta grupper högt antal (13) ersatta sjukskrivningsdagar per anställd, antal (145 per 1000 anställda) startade sjukskrivningar och genomsnittligt sjukskrivningslängd (79 dagar) (Källa: Sjukskrivning i olika yrken, 2010:17). Yrket med flest anställda män (115 000) var ”Säljare, inköpare, mäklare m.fl.). Yrkesgruppen hade 3 ersatta sjukskrivningsdagar per anställd, 37 påbörjade sjukskrivningsperioder per 1000 anställda och i genomsnitt 74 sjukskrivningsdagar per sjukskriven.
Pensionsåldersutredningen behöver en uppdaterad kartläggning likt den som Arbetsmiljökommissionen genomförde kring 1990. Vi har anledning att tro att resultaten ser delvis annorlunda ut idag. Vi är nu i fullt arbete med att genom samarbete med myndigheter och forskare ta fram en uppdaterad analys av vilka av dagens arbeten som innebär särskilda risker för ett kortare arbetsliv.
Hur ser riskbilden ut idag, nästan tjugofem år senare? AFA Försäkring förvaltar avtalsförsäkringar, som kompletterar ersättningen från den statliga försäkringen. AFA Försäkring täcker privatanställda arbetare och anställda inom kommuner, landsting, region, kooperativt anställda arbetare och anställda i en del kommunala bolag. Tabellerna nedan är från AFA Försäkrings årliga rapport Allvarliga arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro – 2011.
Industriellt arbete medför hög risk både för kvinnor och män, liksom städarbete. Om man för kvinnor jämför metallarbete och vård- och omsorgspersonal ser man att yrkets storlek påverkar risken per antal 1000 anställda. Fem gånger fler kvinnor som arbetar som vård- och omsorgspersonal är representerade i underlaget. Tabellerna är inte helt jämförbara med tabellen från 1988. Det handlar delvis om olika ersättningar, olika åldersgrupper och olika delar av befolkningen.
Hur ser risken ut i yrken som omfattar många anställda? Om yrken med få anställda har hög risk för förtidspension står de ändå för en mindre del av den totala utslagningen via förtidspension. Riskyrken med många anställda får större inverkan på det totala antalet förtidspensionerade. Stattin och Höög undersökte även detta. Tabellerna nedan visar yrkesgrupper med flest förtidspensionärer i relation till yrkesgruppens andel av sysselsatta.
Verkstadsarbete var 1988 ett yrke med många anställda som innebar hög risk att bli förtidspensionär bland män. Kvinnliga verkstadsarbetare löpte också hög risk, men det var ett yrke med få anställda. Fastighetsskötsel och städning var ett mycket riskfyllt arbete för kvinnor, även om det var ett mindre yrke. Socialt arbete var ett yrke med många anställda och hög risk för kvinnor att bli förtidspensionerade.
Såvitt vi vet har inte någon nyare studie liknande Stattins och Höögs gjorts. Undantaget är AFA Försäkring som gör kartläggningar av de delar av arbetsmarknaden de förvaltar tilläggsförsäkringar för.
Mycket har hänt i svenskt arbetsliv sedan slutet av 1980-talet. Strukturomvandling har lett till en annan yrkessammansättning på svensk arbetsmarknad. Vissa sektorer har genomgått genomgripande interna strukturomvandlingar. Krisen på 1990-talet drabbade den offentligt styrda och finansierade arbetsmarknadssektorn hårt.
Något har ändå gjorts. IFAU visar i en rapport Kvinnors och mäns sjukfrånvaro(2011:2) att kvinnor löper större risk (3,9 procentenheter 2002/2003) att få sjuk- och aktivitetsersättning (SA). Sjuk- och aktivitetsersättning omfattar även dem som är mellan 19 och 29 år. Förtidspension är det "gamla" namnet på sjukersättning. En del av risken (2,7 procentenheter) beror på att kvinnor och män som grupp har olika ”egenskaper” (åldersammansättning, arbetsplatser). En del av risken (1,2 procentenheter) berodde på att kvinnor reagerar mer på sina egenskaper än män. Det innebär en relativt större risk att få SA för äldre kvinnor än för äldre män. Självupplevd dålig hälsa innebär också större risk för SA för kvinnor än för män.
En tredjedel av könsskillnaden i sannolikhet att få SA kan förklaras av att fler kvinnor är kommunalanställda. Personer med självupplevd dålig hälsa är överrepresenterade i kommunal sektor och har SA i högre utsträckning.
Försäkringskassan har också visat att anställda inom offentlig sektor, främst inom kommunala verksamheter som vård, skola och omsorg, var kraftigt överrepresenterade bland långvarigt sjukskrivna år 2006. SA föregås ofta men inte alltid av lång sjukskrivning.
Stora yrkesgrupper med hög sjukfrånvaro bidrar till större andel av frånvaron från arbetsmarknaden. Yrkesgruppen med flest anställda kvinnor år 2008 (439 000) var den som i statistiken omfattar barnomsorg, omvårdnadsarbete, äldreomsorg och personlig assistans. Denna grupp hade relativt andra undersökta grupper högt antal (13) ersatta sjukskrivningsdagar per anställd, antal (145 per 1000 anställda) startade sjukskrivningar och genomsnittligt sjukskrivningslängd (79 dagar) (Källa: Sjukskrivning i olika yrken, 2010:17). Yrket med flest anställda män (115 000) var ”Säljare, inköpare, mäklare m.fl.). Yrkesgruppen hade 3 ersatta sjukskrivningsdagar per anställd, 37 påbörjade sjukskrivningsperioder per 1000 anställda och i genomsnitt 74 sjukskrivningsdagar per sjukskriven.
Pensionsåldersutredningen behöver en uppdaterad kartläggning likt den som Arbetsmiljökommissionen genomförde kring 1990. Vi har anledning att tro att resultaten ser delvis annorlunda ut idag. Vi är nu i fullt arbete med att genom samarbete med myndigheter och forskare ta fram en uppdaterad analys av vilka av dagens arbeten som innebär särskilda risker för ett kortare arbetsliv.
