Det hävdas ofta att vi inte längre har en formell pensionsålder, eftersom man kan ta ut inkomstpension från 61 år och hur sent man vill. Samtidigt finns det fortfarande kvar åtskilliga faktiska pensionsåldrar. Den viktigaste är antagligen att garantipension och tillhörande bidrag kan beviljas tidigast från den månad man har fyllt 65 år.
Garantipension, eller Garp som är den litterärt associerande förkortningen, garanterar en lägsta pension på 2,13 prisbasbelopp för ogifta och 1,9 prisbasbelopp för gifta (7 597 kronor respektive 6 777 kronor i månaden före skatt 2011). Har man en inkomstgrundad pension reduceras garantipensionen, först krona för krona, sedan med 48 % av den inkomstgrundande pensionen. Pensionärer med låga inkomster kan också få ett bostadstillägg (BTP) och i vissa fall ett särskilt bostadstillägg (SBTP). Oreducerad garantipension plus maximalt BTP är 12 247 kronor per månad för ogifta. Särskilda regler gäller för personer födda 1937 och tidigare.
En stor andel av alla nya pensionärer berörs i dag av reglerna för pensionsålder i garantipensionen. Statistiska bearbetningar inom Socialdepartementet visar att av den senaste årskullen som fyllde 65 år 2010 (födda 1945) var det 31 % av hela gruppen 123 000 personer som beviljades garantipension. Det är en något högre andel än vanligt, vilket beror på att den s.k. bromsen har sänkt de inkomstgrundade pensionerna 2010 och 2011. Närmare hälften av alla kvinnor i denna årskull får garantipension mot bara ca 12 % av männen.
De flesta får dock ganska små belopp i garantipension, det genomsnittliga beloppet var 1 300 kronor per månad 2010. Det är endast 2 % av alla nyblivna pensionärer som helt saknar inkomstgrundad pension.
Nära två tredjedelar av dem som får garantipension hade före pensioneringen sin huvudsakliga försörjning genom förtidspension, sjukförsäkring, arbetslöshetsstöd eller förtida uttag av ålderspension. Personer som bott i Sverige en kortare tid än 40 år är också överrepresenterade.
Ungefär 45 % av personer med nybeviljad garantpension och BTP får en högre disponibel inkomst efter pensioneringen än vad man hade före.
Det är inte troligt att pensionsåldern för garantipension spelar en betydelsefull roll för när man väljer att gå i pension. De flesta har gått i förtida pension eller har lämnat arbetsmarknaden på annat sätt före 65 år. Dessutom har många ganska små belopp i garantipension. Reglerna som reducerar garantipensionen och BTP mot fortsatta arbetsinkomster kan dock motverka ett eventuellt intresse att arbeta efter 65 år. Det är ytterst få som väljer att skjuta upp uttaget av garantipension.
Man kan dock misstänka att det faktum att vi har en pensionsålder för garantipension innebär en viktig signaleffekt som förstärker normen att 65 år är den normala pensionsåldern.
