Hur har arbetsmiljön förändrats det senaste kvartsseklet?

Många människor lämnar arbetsmarknaden via sjukförsäkringen och arbetsskadeförsäkringen, med förtidspension och livränta, innan de når ålderspension. Sambanden mellan arbetet och det förtida utträdet är en viktig fråga för Pensionsåldersutredningen. Vad i arbetet gör att människor når ålderspension via en period av varaktigt nedsatt arbetsförmåga till följd av sjukdom eller råkar ut för en arbetsrelaterad skada eller arbetssjukdom?

Utredningen har ett uppdrag att kartlägga dagens arbetsmiljöproblem. Vad vet vi om hur arbetsmiljön har förändrats under det senaste kvartsseklet?

En vanlig källa att uppsöka för besked om arbetsmiljön är SCB:s Undersökningar om LevnadsFörhållanden, ULF. I den har sedan flera decennier samlats in uppgifter om ett flertal arbetsmiljöfaktorer. Uppgifterna samlades tidigare in genom besöksintervjuer men sedan några år genom telefonintervjuer. Uppgifterna är självrapporterade, de intervjuade har fått uppge sin egen upplevelse av det som efterfrågas. Självrapporterade, subjektiva uppgifter påverkas såväl av faktiska förhållanden – hur som i fallet här arbetsmiljön faktiskt är – och av förväntningar. Förväntningar förändras förmodligen över tid, till exempel den allmänna standardhöjningen i samhället torde innebära att förväntningarna på vad som ska vara rimliga villkor skrivs upp. Vilket i någon mening inte alls är orimligt. Diagrammen nedan är baserade på uppgifter ur databasen för åldersgruppen 55-64 år gamla.

Den gängse bilden av arbetsmiljöns utveckling är att det förr främst handlade om fysiska arbetsmiljöproblem, som har minskat och istället har psykosociala arbetsmiljöproblem ökat. De ”gamla” arbetsmiljöproblemen skulle enligt bilden främst gälla i mäns arbeten och de ”nya” problemen i större utsträckning kvinnors arbeten. Lagstiftning var från början inriktad mot arbetarskydd och förvaltades av Arbetarskyddsstyrelsen. På 1970-talet kallades den nya lagen Arbetsmiljölagen och den förvaltas numera av Arbetsmiljöverket.

Det här är en bild som bara delvis bekräftas i ULF-undersökningarna. Åtminstone om man tittar på åldersgruppen 55-64 år.

Diagram 1 och 2 nedan bekräftar bilden av de traditionella arbetsmiljöproblemen. Skakningar eller vibrationer har minskat något jämfört med mitten av 1980-talet och bullret ser ut att ha minskat kraftigt sedan tidigt 1980-tal även om kurvan för män svänger på ett något märkligt sätt. Det är också inte särskilt många som anger kraftiga skakningar, vibrationer och buller i arbetet.

Diagram 1

Diagram 2

När man vänder blicken mot fysisk belastning och tunga lyft framträder en något mer oväntad bild. Arbeten som innebär fysisk belastning och tunga lyft för traditionellt tanken till arbeten som främst utförs av män. Men tidslinjerna för dessa två variabler visar på något annat.

Diagram 3

Diagram 4

Fler kvinnor än män i åldersgruppen 55-64 uppger att de har fysiskt belastande arbeten som innebär dagliga tunga lyft. I stort sett gäller detta under hela den undersökta perioden, för tunga lyft de senaste trettio åren. Det är också anmärkningsvärt många, mellan femtio och sjuttio procent av de tillfrågade, som över tid anger att arbetet innebär fysisk belastning. Långt många färre anger att arbetet innebär dagliga tunga lyft.

Psykosociala arbetsmiljöfaktorer anses enligt den gängse uppfattningen ha ökat i betydelse. Diagrammet nedan visar att detta stämmer för äldre kvinnor, snarare än för äldre män.

Diagram 5

Arbetsmiljöverkets statistik över arbetsorsakade besvär bekräftar bilden. Kvinnor anger oftare än män att de fått besvär till följd av fysisk belastning och stress eller andra psykiska orsaker. (Källa: Arbetsorsakade besvär 2010) Samtliga kurvor pekar neråt sedan runt 2003.

Variablerna som redovisas ovan illustrerar problem i arbetsmiljön. Men det finns också variabler som ska illustrera förekomst av positiva inslag i arbetet. Möjligheten att lära sig nytt i arbetet får höga värden, och högre för män än för kvinnor. Möjligheten att lära sig nytt i arbetet har också ökat över tid, och särskilt för kvinnor är ökningen ganska stor sedan mitten av 1980-talet.

Diagram 6

Vad kan vi då utläsa utifrån Undersökningarna om LevnadsFörhållanden om hur arbetsmiljön har förändrats det senaste kvartsseklet? Skakningar, vibrationer och buller har minskat sedan 1980-talet och är mycket mer vanliga arbetsmiljöproblem för män än för kvinnor. Fysisk belastning och tunga lyft har minskat mindre än skakningar, vibrationer och buller. Dessutom är fysisk belastning vanligare förekommande i kvinnors än i mäns arbete. Fysisk belastning och dagliga tunga lyft är således både förr och nu dominerande arbetsmiljöproblem för kvinnor, även om det också är vanligt förekommande problem för män. Möjligheten för kvinnor att lära sig nytt i arbetet har ökat mer än för män sedan 1980-talet men män har ändå större möjligheter än kvinnor.