SVT Forum spelade in dagens seminarium och sänder den 19 mars 10.00-13.00. Man kommer också att kunna se programmet i efterhand på svt/forum. Även nästa seminarium den 20 mars kommer att spelas in (=avstängda telefoner).
Anna Petterson Westerberg, statssekreterare i Socialdepartementet, välkomnade och berättade bl.a. om den positiva utvecklingen av hemsidan minpension.se. Alltmer pensionsuppgifter finns där och allt fler använder sidan för att göra prognoser för sina pensioner. Anna redovisade också den positiva trenden att en ökande andel personer 65 år och äldre har arbetsinkomster, enligt Socialdepartementets studie ”Efter 65 – inte bara pension” (se länk till höger).
Ole Settergren, chef för pensionsutvecklingsavdelningen vid Pensionsmyndigheten, gav en översikt av den underlagsrapport han utarbetat om den internationella utvecklingen när det gäller pensionsreformer, särskild av pensionsåldern. Reformaktiviteten är hög, i synnerhet efter skuldkrisen men införandet av nya regler sker i allmänhet långsamt. Det finns inga enhetliga trender, som att alltfler OECD-länder skulle övergå till avgiftsbestämda pensionssystem. Åtskilliga länder har beslutat eller redan infört höjd formell pensionsålder. Jämförelser av AKU-statistik visar att utträdesåldern ökar i de flesta länder sedan 1990-talet och ökningen är relativt måttlig i Sverige.
Vänsterklicka för större bild
Boo Johansson, professor i psykologi vid Göteborgs universitet, berättade om sin underlagsrapport ”Kognitiva hälsa och funktion under åldrandet”. Vissa kognitiva förmågor avtar med åldern, andra behålls eller till och med förbättras när man blir äldre. I långtidstester som gjorts har det visat sig att minnet håller sig bra över tid och att det påverkas inte så mycket av ålder som många befarar. Det episodiska minnet är det som fortast drabbas vid högre åldrar men det håller sig relativt intakt till 65–70-årsåldern. Övriga minnestyper är betydligt mindre påverkade av ålder och håller sig intakta till 70–75 års ålder. Äldre personer har inte svårare att lära nya saker men det tar i allmänhet lite längre tid. Resultatet på kognitiva tester förbättras i senare födelsekohorter. Det kan bero på ökad utbildning, förbättrade levnadsförhållanden, ökad intellektuell stimulans genom ett växande informationsflöde osv. Om pensionering leder till ett mindre intellektuellt aktiv liv kan det leda till sämre kognitiva förmågor jämfört med om man fortsätter att arbeta (”use it or loose it”).
Viktoria Bergström, sekreterare i Pensionsåldersutredningen redovisade huvuddragen arbetsmiljöns utveckling de senaste 20 åren enligt indikatorer i Arbetsmiljöverkets undersökningar och SCB:s ULF-undersökningar. Båda undersökningarna baseras på enkätsvar och speglar både hur faktiska förhållande upplevs men antagligen också delvis ändrade förväntningar på hur arbetet bör vara. Andelen personer som uppger psykosociala arbetsmiljöbrister, som t.ex. begränsat inflytande på arbetstakt och pausar, har ökat sedan 1989. Utvecklingen av fysiska arbetsmiljöfaktorer är mer blandad. Kvinnor, särskilt inom effentlig sektor, uppger relativt ofta problem och andelen med problem ökar på flera indikatorer.
Viktoria Bergström, sekreterare i Pensionsåldersutredningen redovisade huvuddragen arbetsmiljöns utveckling de senaste 20 åren enligt indikatorer i Arbetsmiljöverkets undersökningar och SCB:s ULF-undersökningar. Båda undersökningarna baseras på enkätsvar och speglar både hur faktiska förhållande upplevs men antagligen också delvis ändrade förväntningar på hur arbetet bör vara. Andelen personer som uppger psykosociala arbetsmiljöbrister, som t.ex. begränsat inflytande på arbetstakt och pausar, har ökat sedan 1989. Utvecklingen av fysiska arbetsmiljöfaktorer är mer blandad. Kvinnor, särskilt inom effentlig sektor, uppger relativt ofta problem och andelen med problem ökar på flera indikatorer.
Länkar till rapporterna finns till höger under rubriken UNDERLAG OCH RAPPORTER. Underlagsrapporten om den internationella utvecklingen resp. arbetsmiljöns utveckling läggs in så fort de är klara.
