Andelen sysselsatta bland personer 65-74 år har ökat påtagligt. Ökningen har varit tydligare bland arbetare, men även andelen tjänstemän som jobbar vidare stiger över tiden, visar data som utredningen har beställt från SCB (för data, se länk till höger). Totalt har dock ökningen varit ganska obetydlig, antalet arbetare 65-74 år som är sysselsatta har ökat med 12 000 personer och tjänstemännen med 21 000 mellan 2001 och 2011.
Andel sysselsatta arbetare och tjänstemän 65-74 år. Årsmedeltal.
* Tidsseriebrott i AKU 2004/2005 pga. omläggning av undersökningen. Mindre påverkan för sysselsatta.
Källa: AKU, SCB
Många säger till oss att ökningen bl.a. är en följd av att rätten enligt lagen om anställningsskydd LAS att kvarstå i anställning höjdes 2002 från 65 till 67 år. SCB har i en rapport visat att den största procentuella ökningen av antalet anställda i offentlig sektor har skett bland 65- och 66-åringarna under perioden 2000-2004.
Källa: SCB
Det förhållandet att ökningen av andelen 65-66 år som jobbar sammanfaller i tiden med lagändringen kan indikera ett samband, men det kan finnas andra rimliga orsaker, som en generell trend att jobba längre.
Det finns såvitt känt ingen publicerad forskning om effekterna av höjningen av ”LAS-åldern”, trots att det har gått 10 år sedan den omdiskuterade reformen genomfördes. I en ny kandidatuppsats har dock Markus Karlsson och My Börjesson utnyttjat det faktum att höjningen till 67 år i LAS genomfördes vid olika tidpunkter inom olika branscher. Genom detta naturliga experiment kan de bättre isolera effekten av lagändringen från andra förändringar. Man använder LINDA databasen som följer ett stort antal individer över tiden. En person räknas som pensionerad beroende på inkomsternas storlek från arbete resp. pension. Analyserna pekar på att höjningen av ”LAS-åldern” hade en obetydlig effekt på andelen som fortsatte att jobba.
Studien bygger på en liten tidsskillnad när reformen infördes för olika branscher men jämför också med sysselsättningsutvecklingen för egenföretagare som inte berördes av reformen. Trots höjningen av ”LAS-åldern” till 67 år har ganska få äldre valt att fortsätta att jobba efter 65. Trenden till att fler äldre jobbar längre torde bero på andra faktorer än reglerna i LAS. Det finns inte mycket som tyder på att höjda åldersgränser i LAS är en effektiv väg att påverka sysselsättningen bland äldre. Åldersgränserna kan dock ha en indirekt betydelse genom att påverka attityderna till fortsatt arbete både bland arbetsgivare, facket och anställda.
Utredningen undersöker nu möjligheterna att fördjupa granskningen av reformens effekter i samarbete med Mårten Palme, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet. Jonas Malmberg, professor i civilrätt, särskilt arbetsrätt, vid Uppsala universitet har skrivit en underlagsrapport om anställningsskydd och pension som presenteras på utredningens seminarium den 20 mars 2012.
Markus Karlsson, My Börjesson (2011): När slutet är nära. Nationalekonomiska institutionen. Stockholms universitet
