Intresset är uppenbarligen stort för pensionsåldersfrågor. Garnisonen konferens största lokal blev mer än halvfull när det tredje seminariet gick av stapeln. SVT forum spelade in presentationerna och programmet sänds i TV2 torsdag 22/3 kl. 9.00-12.00 och måndag 2/4 kl. 12.00-15.00. Det andra seminariet finns nu på SVTPlay, se länk till höger.
Anna Hessel, Pensionsåldersutredningen, och Daniel Hallberg, Inspektionen för socialförsäkringen ISF presenterade underlagsrapporten ”Tjänstepensioner och utträde från arbetslivet”, som de har skrivit tillsammans Marcela Cohen Birman ISF. Enligt direktiven ska utredningen analysera hinder för ett längre arbetsliv, inkl. frågan om tjänstepensionernas konstruktion kan bidra till pensionsbeteenden. Betydande resurser har lagts på en omfattande och grundlig analys av de avtalade pensioneras systemegenskaper, bl.a. med hjälp av experter inom tjänstepensionsområdet och forskare. Anna Hessels presentation visade att tjänstepensioner spelar en allt viktigare roll för pensionärernas inkomster och många äldre går i tidig pension med hjälp av de avtalade pensionerna. Fortfarande och för lång tid framåt gäller förmånsbaserade pensioner för en stor del av alla anställda. Ca 70 procent av dagens äldre har en formell pensionsålder på 65 år. De flesta kan inte tjäna in pension efter 65 års ålder. I flera avtal finns regler som hindrar arbete efter pensionering men gynnar tidigt utträde. Daniel Hallberg visade att pensionspremierna ofta ökar med åldern. Kostnaden för avgång med pension är ungefär hälften av kostnaden för fortsatt anställning. I det nuvarande allmänna pensionssystemet finns tydliga ekonomiska drivkrafter att arbeta längre och skjuta upp pensioneringen. För en stor del av den äldre arbetskraften motverkas detta genom systemegenskaper i de avtalade pensionerna.
Jonas Malmberg, professor i civilrätt, särskilt arbetsrätt, Uppsala universitet berättade om sin underlagsrapport ”Anställningsskydd och pension”. Han redovisade bakgrunden till gällande regler i Lagen om anställningsskydd LAS och konstaterade att vid 67 årsdagen kan arbetsgivaren fritt avsluta anställningen. Om anställningen fortsätter efter 67 har dock arbetstagaren ett begränsat anställningsskydd. Jonas Malmberg diskuterade sedan olika alternativ till att ändra lagen och pekade på ett alternativ, nämligen att undanta arbetstagare som fyllt 67 år från kravet på saklig grund vid uppsägning enligt LAS.
Tomas Pettersson och Kristoffer Lundberg, departementssekreterare på Socialdepartementet, presenterade preliminära resultat från underlagsrapporten ”Vilken ekonomisk standard får framtidens pensionärer” som de utarbetat tillsammans med Olle Sundberg, kansliråd på Finansdepartementet. Undersökningen är utförd på uppdrag av Pensionsåldersutredningen och baseras på en framskrivning i en simuleringsmodell SESIM. Framskrivningen bygger på SCB:s demografiska prognoser och Finansdepartementets långsiktiga ekonomiska antaganden. Man undersöker långsiktiga effekter av oförändrat pensionsbeteende resp. ett uppskjutet uttag av pension. Resultaten visar bl.a. att vid oförändrat pensionsbeteende sjunker ersättningsgraden (den disponibla inkomsten efter pensioneringen räknat i procent av disponibla inkomsten före) för yngre generationer, men den är trots det ca 70 procent för 70-talisterna. Pensionärernas standard relativt befolkningens genomsnittsinkomster sjunker över tiden, men från en hög nivå på över 100 procent till 70-80 procent. Om äldre, som inte är förtidspensionerade etc., arbetar längre i takt med den ökade livslängden höjs ersättningsgraderna och pensionärernas relativa standard.
Länkar till rapporterna och presentationsmaterial finns till höger under rubriken UNDERLAG OCH RAPPORTER. Presentationsmaterial och rapporten ”Vilken ekonomisk standard får framtidens pensionärer” kommer att läggas in så fort alla resultat är kontrollerade.
