En central fråga för utredningen är hur tydliga samband det finns mellan arbetsmiljön och sjukdomsbesvär som kan leda till en tidig pension. Det har visats i åtskilliga tvärsnittsstudier att personer med slitsamma jobb, som t.ex. i enkäter svarar att man upplever arbetsmiljöproblem, i högre grad än andra personer berörs av sjukdom och sjukskrivning. Intuitivt är det för de flesta ganska självklart att en långvarig exponering mot dåliga arbetsförhållanden kan leda till besvär och kanske svårigheter att jobba vidare, åtminstone i samma jobb. Statistiska korrelationer och intuition är dock inte alltid så pålitliga. Statistiska mönster kan bero på sektionseffekter och osynliga orsaker som skapar skensamband. För att kunna diskutera behovet av åtgärder behöver man därför undersökningar av hög kvalitet som i mesta möjliga mån kan göra det troligt att det finns orsakssamband mellan arbete och sjukdom.
En intressant illustration till detta presenterades i dag av SBU, statens beredning för medicinsk utvärdering. SBU har genomfört en systematisk litteraturöversikt av arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar i nacken och övre rörelseapparaten. Arbetsrelaterade besvär från rörelseapparaten, särskilt de som gäller nacke, rygg och axlar, är vanliga i de industrialiserade länderna. Omkring hälften av alla anmälda arbetsskador i Sverige rör sjukdomar i muskler och leder. SBU har samlat in och gått igenom forskningsrapporter om hur fysisk resp. psykosocial exponering påverkar problem i nacke, axlar, armar, händer osv. Resultaten bedöms efter studiernas kvalitet och evidensstyrka, dvs. hur starkt det sammanlagda vetenskapliga underlaget är. I den nya rapporten har SBU från drygt 22 000 rapporter identifierat ett sjuttiotal främst kohortstudier och kunskapsöversikter som bedömningarna grundas på. I kohortstudier följer man förenklat personer över tiden och jämför sjukdomshändelser bland de som exponeras för arbetsmiljörisker med andra som inte exponeras.
Rapporten visar att kunskapsläget om risk för uppkomst av besvär och sjukdomar i rörelseapparaten i vissa delar är oklart, trots ett stort antal publicerade studier. Resultaten är ofta alltför ospecifika för att vara praktiskt användbara i det förebyggande eller det försäkringsmedicinska arbetet.
Av alla samband som granskats bedömer SBU att det i ett fåtal fall finns vetenskapligt stöd för att exponeringar innebär en risk för besvär och sjukdomar. Det gäller exempelvis samband mellan kraftkrävande arbete och besvär och sjukdomar i axlar, nacke, armbågar och underarmar. Även repetitivt arbete och långvarigt arbete med datormus kan ge besvär i axlar och armar. Men arbetsmiljön förändras, arbeten med tunga lyft minskar men ersätts kanske av monotona arbeten med repetitiva inslag och dålig psykosocial arbetsmiljö. Det vetenskapliga stödet för samband är relativt starkt för de arbetsmiljöproblem som dominerade för årtionden sedan, medan stödet ännu är begränsat för dagens vanligare problem, som exempelvis olika kombinationer av psykosocial exponering som stress, låg kontroll, höga krav osv.
