HUR FORT SPRINGER DE S.K. ÄLDRE

Senare års forskningsresultat om äldres produktivitet är motstridiga, som redovisades i blogginlägg den 21 september 2011. En rimlig bedömning är dock att kategoriska påståenden om äldres fallande produktivitet och gapet mellan äldres prestationer och arbetskraftskostnader inte har stöd i de senaste årens forskning, som baseras på mycket bättre data och metoder än tidigare.

Data från sport och idrott har länge använts i den ekonomiska forskningen för att analysera olika grundläggande frågor som exempelvis individernas beteende på arbetsmarknaden. Man kan t.ex. undersöka sambanden mellan ålder och produktivitet. I arbetslivet är det notoriskt svårt att studera äldres produktivitet bl.a. för att företagen ofta hanterar en åldrande struktur genom att successivt ersätta lågproduktiva äldre med yngre. Det är också svårt att mäta prestationer i olika åldrar på individnivå.

Nu har två holländska forskare, Antonio Filippin och Jan C. van Ours, använt data från tävlingar i löpning för att studera sambandet mellan ålder och prestation. De undersöker 24-timmarsloppet i San Martino i Italien där löparna tävlar i lag. Lagen består av 24 personer och varje löpare springer en timme. Det lag som sprungit längst efter 24 timmar vinner. Data är longitudinella och täcker åren 2002-2010. Genom databasen kan forskarna också studera selektion till lagen genom ”naturlig avgång” bland äldre. Vinster och belöningar i tävlingen är försumbara, lagen tävlar för äran. Studien omfattar 1 207 män som deltagit mer än en gång.

Resultaten visar inte oväntat att löphastigheten minskar från 30-årsåldern, men inte särskilt mycket. Hastighet-ålders gradienten är +0,15 % vid 30 års ålder, -0,17 % vid 40, -0,49 % vid 50 och -0,81 % vid 60 års ålder.

Även lagets prestation sjunker med genomsnittsåldern. Samtidigt ökade prestationerna med 0,7 % per år trots att medelåldern ökade med mer än två år mellan 2002 och 2010. Det selektiva utflödet är betydande, långsamma löpare har en mycket större sannolikhet att lämna laget. Lagen tycks hantera åldrandet som företag, de föryngrar och kompenserar med att rekrytera snabba löpare. De nyrekryterade löparna ökade sin genomsnittliga prestation med 1,7 % per år.

Studien överensstämmer med många tidigare undersökningar som visat att den åldersrelaterade nedgången i prestation bland löpare är ganska liten högt upp i åren. Rapporten illustrerar också tydligt hur svårt det är att mäta sambandet mellan ålder och produktivitet, bl.a. som följd av selektivt utträde från panelstudier.

Antonio Filippin, Jan C. van Ours, IZA: Run for Fun: Intrinsic Motivation and Physical Performance.

FLER UNDERLAGSRAPPORTER PRESENTERADE

Intresset är uppenbarligen stort för pensionsåldersfrågor. Garnisonen konferens största lokal blev mer än halvfull när det tredje seminariet gick av stapeln. SVT forum spelade in presentationerna och programmet sänds i TV2 torsdag 22/3 kl. 9.00-12.00 och måndag 2/4 kl. 12.00-15.00. Det andra seminariet finns nu på SVTPlay, se länk till höger.

Anna Hessel, Pensionsåldersutredningen, och Daniel Hallberg, Inspektionen för socialförsäkringen ISF presenterade underlagsrapporten ”Tjänstepensioner och utträde från arbetslivet”, som de har skrivit tillsammans Marcela Cohen Birman ISF. Enligt direktiven ska utredningen analysera hinder för ett längre arbetsliv, inkl. frågan om tjänstepensionernas konstruktion kan bidra till pensionsbeteenden. Betydande resurser har lagts på en omfattande och grundlig analys av de avtalade pensioneras systemegenskaper, bl.a. med hjälp av experter inom tjänstepensionsområdet och forskare. Anna Hessels presentation visade att tjänstepensioner spelar en allt viktigare roll för pensionärernas inkomster och många äldre går i tidig pension med hjälp av de avtalade pensionerna. Fortfarande och för lång tid framåt gäller förmånsbaserade pensioner för en stor del av alla anställda. Ca 70 procent av dagens äldre har en formell pensionsålder på 65 år. De flesta kan inte tjäna in pension efter 65 års ålder. I flera avtal finns regler som hindrar arbete efter pensionering men gynnar tidigt utträde. Daniel Hallberg visade att pensionspremierna ofta ökar med åldern. Kostnaden för avgång med pension är ungefär hälften av kostnaden för fortsatt anställning. I det nuvarande allmänna pensionssystemet finns tydliga ekonomiska drivkrafter att arbeta längre och skjuta upp pensioneringen. För en stor del av den äldre arbetskraften motverkas detta genom systemegenskaper i de avtalade pensionerna.

Jonas Malmberg, professor i civilrätt, särskilt arbetsrätt, Uppsala universitet berättade om sin underlagsrapport ”Anställningsskydd och pension”. Han redovisade bakgrunden till gällande regler i Lagen om anställningsskydd LAS och konstaterade att vid 67 årsdagen kan arbetsgivaren fritt avsluta anställningen. Om anställningen fortsätter efter 67 har dock arbetstagaren ett begränsat anställningsskydd. Jonas Malmberg diskuterade sedan olika alternativ till att ändra lagen och pekade på ett alternativ, nämligen att undanta arbetstagare som fyllt 67 år från kravet på saklig grund vid uppsägning enligt LAS.

Tomas Pettersson och Kristoffer Lundberg, departementssekreterare på Socialdepartementet, presenterade preliminära resultat från underlagsrapporten ”Vilken ekonomisk standard får framtidens pensionärer” som de utarbetat tillsammans med Olle Sundberg, kansliråd på Finansdepartementet. Undersökningen är utförd på uppdrag av Pensionsåldersutredningen och baseras på en framskrivning i en simuleringsmodell SESIM. Framskrivningen bygger på SCB:s demografiska prognoser och Finansdepartementets långsiktiga ekonomiska antaganden.  Man undersöker långsiktiga effekter av oförändrat pensionsbeteende resp. ett uppskjutet uttag av pension. Resultaten visar bl.a. att vid oförändrat pensionsbeteende sjunker ersättningsgraden (den disponibla inkomsten efter pensioneringen räknat i procent av disponibla inkomsten före) för yngre generationer, men den är trots det ca 70 procent för 70-talisterna. Pensionärernas standard relativt befolkningens genomsnittsinkomster sjunker över tiden, men från en hög nivå på över 100 procent till 70-80 procent. Om äldre, som inte är förtidspensionerade etc., arbetar längre i takt med den ökade livslängden höjs ersättningsgraderna och pensionärernas relativa standard.

Länkar till rapporterna och presentationsmaterial finns till höger under rubriken UNDERLAG OCH RAPPORTER. Presentationsmaterial och rapporten ”Vilken ekonomisk standard får framtidens pensionärer” kommer att läggas in så fort alla resultat är kontrollerade.

FLER PLATSER VID NÄSTA SEMINARIUM 20 MARS

Intresset att delta i seminarierna har varit högre än vi beräknat och tyvärr har inte alla fått plats. Det kommer dock att snart bli möjligt att ta del av presentationerna genom SVT och en web-upptagning.

Till det tredje seminariet har redan mer än 100 personer anmält sig, varför vi har flyttat presentationerna till en större lokal. Det finns nu plats för alla som vill delta.

På seminariet kommer att redovisas resultaten från fyra underlagsrapporter, bl.a. helt nya beräkningar av hur den ekonomiska standarden långsiktigt kommer att utvecklas för pensionärerna vid oförändrat pensionsbeteende resp. uppskjuten pensionering. Frågor som besvaras är: Hur blir pensionärernas standard i framtiden jämfört med de s.k. förvärvsaktiva och hur hög blir ersättningsgraden (dvs. den disponibla inkomsten efter pensioneringen räknat i procent av disponibla inkomsten före). Beräkningarna är utförda i en simuleringsmodell SESIM som följer stiliserade livsöden över tiden och använder standardantaganden för ekonomin, sysselsättningen osv.

Vid seminariet redovisas också nya och grundliga analyser av hur de avtalade pensionerna kan påverka utbudet och efterfrågan på äldre arbetskraft. Underlagsrapporten har granskat hur åldersrelaterade regler och andra villkor är utformade, hur mycket personer med olika inkomster tjänar på att jobba längre och hur premierna till tjänstepensionerna kan påverka efterfrågan.

Jonas Malmberg, professor i civilrätt, särskilt arbetsrätt, vid Uppsala universitet kommer att redovisa sin underlagsrapport ”Anställningsskydd och pension”, där bl.a. frågan ställs om det är lämpligt att höja åldersgränsen i LAS till 69 år.

Om allt fungerar med data osv. kommer slutligen Gabriella Sjögren Lindqvist, docent och stf. föreståndare vid Institutet för social forskning, att redovisa nya analyser av inom vilka yrken och sektorer på arbetsmarknaden där risken är högst att lämna arbetslivet tidigt med förtidspension.

Seminariet äger rum tisdag den 20 mars 2012 kl. 9.00-12.00 på Garnisonen Konferens,
Karlavägen 100 i Stockholm.

Välkomna med anmälningar till  pensionsaldersseminarier@social.ministry.se

SVT SÄNDER SEMINARIERNA

SVT Forum spelade in dagens seminarium och sänder den 19 mars 10.00-13.00. Man kommer också att kunna se programmet i efterhand på svt/forum. Även nästa seminarium den 20 mars kommer att spelas in (=avstängda telefoner).

Anna Petterson Westerberg, statssekreterare i Socialdepartementet, välkomnade och berättade bl.a. om den positiva utvecklingen av hemsidan minpension.se. Alltmer pensionsuppgifter finns där och allt fler använder sidan för att göra prognoser för sina pensioner. Anna redovisade också den positiva trenden att en ökande andel personer 65 år och äldre har arbetsinkomster, enligt Socialdepartementets studie ”Efter 65 – inte bara pension” (se länk till höger).

Ole Settergren, chef för pensionsutvecklingsavdelningen vid Pensionsmyndigheten, gav en översikt av den underlagsrapport han utarbetat om den internationella utvecklingen när det gäller pensionsreformer, särskild av pensionsåldern. Reformaktiviteten är hög, i synnerhet efter skuldkrisen men införandet av nya regler sker i allmänhet långsamt. Det finns inga enhetliga trender, som att alltfler OECD-länder skulle övergå till avgiftsbestämda pensionssystem. Åtskilliga länder har beslutat eller redan infört höjd formell pensionsålder. Jämförelser av AKU-statistik visar att utträdesåldern ökar i de flesta länder sedan 1990-talet och ökningen är relativt måttlig i Sverige.

Vänsterklicka för större bild

Boo Johansson, professor i psykologi vid Göteborgs universitet, berättade om sin underlagsrapport ”Kognitiva hälsa och funktion under åldrandet”. Vissa kognitiva förmågor avtar med åldern, andra behålls eller till och med förbättras när man blir äldre. I långtidstester som gjorts har det visat sig att minnet håller sig bra över tid och att det påverkas inte så mycket av ålder som många befarar. Det episodiska minnet är det som fortast drabbas vid högre åldrar men det håller sig relativt intakt till 65–70-årsåldern. Övriga minnestyper är betydligt mindre påverkade av ålder och håller sig intakta till 70–75 års ålder. Äldre personer har inte svårare att lära nya saker men det tar i allmänhet lite längre tid. Resultatet på kognitiva tester förbättras i senare födelsekohorter. Det kan bero på ökad utbildning, förbättrade levnadsförhållanden, ökad intellektuell stimulans genom ett växande informationsflöde osv. Om pensionering leder till ett mindre intellektuellt aktiv liv kan det leda till sämre kognitiva förmågor jämfört med om man fortsätter att arbeta (”use it or loose it”).

Viktoria Bergström, sekreterare i Pensionsåldersutredningen redovisade huvuddragen arbetsmiljöns utveckling de senaste 20 åren enligt indikatorer i Arbetsmiljöverkets undersökningar och SCB:s ULF-undersökningar. Båda undersökningarna baseras på enkätsvar och speglar både hur faktiska förhållande upplevs men antagligen också delvis ändrade förväntningar på hur arbetet bör vara. Andelen personer som uppger psykosociala arbetsmiljöbrister, som t.ex. begränsat inflytande på arbetstakt och pausar, har ökat sedan 1989. Utvecklingen av fysiska arbetsmiljöfaktorer är mer blandad. Kvinnor, särskilt inom effentlig sektor, uppger relativt ofta problem och andelen med problem ökar på flera indikatorer.

Länkar till rapporterna finns till höger under rubriken UNDERLAG OCH RAPPORTER. Underlagsrapporten om den internationella utvecklingen resp. arbetsmiljöns utveckling läggs in så fort de är klara.

ÄNDRAT SEMINARIEPROGRAM

På grund av försenade leveranser av data hinner inte Gabriella Sjögren Lindqvist färdigställa analysen till Vilka gick i förtidspension och varför den 15 mars. Därför byter Gabriella plats med Viktoria Bergström som  kommer att redovisa Arbetsmiljöns utveckling enligt olika indikatorer på torsdag. Det reviderade programmet blir följande:

Seminarium 2

 Torsdag den 15 mars 2012 kl. 9-12: Behovet av förändring

08.30             Kaffe

9.00-9.15       Välkomna. Anna Petterson Westerberg, statssekreterare i Socialdepartementet

9.15-10.00     Internationella erfarenheter. Ole Settergren, chef pensionsutvecklingsavdelningen, Pensionsmyndigheten.

10.00-10.45   Kognitiv hälsa och funktion under åldrandet. Boo Johansson, professor i psykologi, Göteborgs universitet.

10-45-11.00  Paus

11.00-11.45   Arbetsmiljöns utveckling enligt olika indikatorer. Viktoria Bergström, sekreterare, Pensionsåldersutredningen

Seminarium 3

Tisdag 20 mars 2012, kl. 9-12: Hinder för ett längre arbetsliv

08.30             Kaffe

9.00-9.15       Välkomna. Anna Petterson Westerberg, statssekreterare i Socialdepartementet

9.15-10.00     Påverkar tjänstepensionsavtalen äldres arbetsutbud? Anna Hessel, sekreterare, Pensionsåldersutredningen, Marcela Cohen Birman, utredare, Inspektionen för socialförsäkringen, Daniel Hallberg, chef för effektivitetsgranskning och utvärdering, Inspektionen för socialförsäkringen.

10.00-10.35   Anställningsskydd och pension. Jonas Malmberg, professor i civilrätt, särskilt arbetsrätt, Uppsala universitet.

10.35-10.45   Paus

11.00-11.30   Framtidens pensioner. Olle Sundberg, kansliråd, Finansdepartementet, Tomas Pettersson, departementssekreterare, Socialdepartementet, Kristoffer Lundberg, departementssekreterare, Socialdepartementet.

11.30-12.00   Vilka gick i förtidspension och varför? Gabriella Sjögren Lindqvist, docent, stf. föreståndare, Institutet för social forskning.

SBU OM ARBETETS BETYDELSE FÖR NACKBESVÄR m.m.

En central fråga för utredningen är hur tydliga samband det finns mellan arbetsmiljön och sjukdomsbesvär som kan leda till en tidig pension. Det har visats i åtskilliga tvärsnittsstudier att personer med slitsamma jobb, som t.ex. i enkäter svarar att man upplever arbetsmiljöproblem, i högre grad än andra personer berörs av sjukdom och sjukskrivning. Intuitivt är det för de flesta ganska självklart att en långvarig exponering mot dåliga arbetsförhållanden kan leda till besvär och kanske svårigheter att jobba vidare, åtminstone i samma jobb. Statistiska korrelationer och intuition är dock inte alltid så pålitliga. Statistiska mönster kan bero på sektionseffekter och osynliga orsaker som skapar skensamband. För att kunna diskutera behovet av åtgärder behöver man därför undersökningar av hög kvalitet som i mesta möjliga mån kan göra det troligt att det finns orsakssamband mellan arbete och sjukdom.

En intressant illustration till detta presenterades i dag av SBU, statens beredning för medicinsk utvärdering. SBU har genomfört en systematisk litteraturöversikt av arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar i nacken och övre rörelseapparaten. Arbetsrelaterade besvär från rörelseapparaten, särskilt de som gäller nacke, rygg och axlar, är vanliga i de industrialiserade länderna. Omkring hälften av alla anmälda arbetsskador i Sverige rör sjukdomar i muskler och leder. SBU har samlat in och gått igenom forskningsrapporter om hur fysisk resp. psykosocial exponering påverkar problem i nacke, axlar, armar, händer osv. Resultaten bedöms efter studiernas kvalitet och evidensstyrka, dvs. hur starkt det sammanlagda vetenskapliga underlaget är. I den nya rapporten har SBU från drygt 22 000 rapporter identifierat ett sjuttiotal främst kohortstudier och kunskapsöversikter som bedömningarna grundas på. I kohortstudier följer man förenklat personer över tiden och jämför sjukdomshändelser bland de som exponeras för arbetsmiljörisker med andra som inte exponeras.

Rapporten visar att kunskapsläget om risk för uppkomst av besvär och sjukdomar i rörelseapparaten i vissa delar är oklart, trots ett stort antal publicerade studier. Resultaten är ofta alltför ospecifika för att vara praktiskt användbara i det förebyggande eller det försäkringsmedicinska arbetet.

Av alla samband som granskats bedömer SBU att det i ett fåtal fall finns vetenskapligt stöd för att exponeringar innebär en risk för besvär och sjukdomar. Det gäller exempelvis samband mellan kraftkrävande arbete och besvär och sjukdomar i axlar, nacke, armbågar och underarmar. Även repetitivt arbete och långvarigt arbete med datormus kan ge besvär i axlar och armar. Men arbetsmiljön förändras, arbeten med tunga lyft minskar men ersätts kanske av monotona arbeten med repetitiva inslag och dålig psykosocial arbetsmiljö. Det vetenskapliga stödet för samband är relativt starkt för de arbetsmiljöproblem som dominerade för årtionden sedan, medan stödet ännu är begränsat för dagens vanligare problem, som exempelvis olika kombinationer av psykosocial exponering som stress, låg kontroll, höga krav osv.

SBU (2012): Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar. Nacken och övre rörelseapparaten.

DE FÖRSTA UNDERLAGSRAPPORTERNA KLARA

Vid dagens välbesökta seminarium presenterades tre underlagsrapporter som forskare och experter har utarbetat på utredningens uppdrag. Länkar till rapporterna finns till höger under rubriken UNDERLAG OCH RAPPORTER.

Mårten Lagergren, docent vid Äldrecentrum, konstaterade att de äldres hälsa har förbättrats påtagligt de senaste drygt 20 åren. Det verkar finnas hälsomässiga förutsättningar för ett längre arbetsliv. Men detta gäller bara generellt – för de enskilda personerna kan det se mycket olika ut. Lagergren framhöll avslutningsvis: Sextiofem års ålder är ingen skiljelinje som markerar gränsen mellan hälsa och ohälsa. Analyserna bygger på ett antal hälsoindikatorer i SCB:s undersökningar av levnadsförhållanden, ULF.

Hans Olsson, ekonom på Pensionsmyndigheten, har i sin rapport gått igenom argumenten varför vi behöver arbeta längre. Olsson redovisade bl.a. nya beräkningar som mäter hur många ej sysselsatta resp. 65+ som framöver ska försörjas av de som är sysselsatta. Om sysselsättningsgraden framgent minskar i samma takt som de senaste 30 åren kommer 100 sysselsatta att behöva försörja 100 ej sysselsatta om ca 20 år. Det är svårt att föreställa sig hur ett sådant alternativ skulle kunna bli verklighet, sa Olsson.

Eva Vingård, professor i Arbets- och miljömedicin vid Uppsala universitet och Christer Hogstedt, professor emeritus, forskare vid Institutet för Miljömedicin vid Karolinska Institutet sammanfattar i sin rapport vad vi vet om arbete, hälsa och ålder. De framhöll i sin presentation att det finns skillnader mellan yngre och äldre arbetstagare, men fördelar och nackdelar är ganska jämt fördelade mellan de två grupperna. I vissa yrken kan skillnaderna ha betydelse, detta gäller främst arbeten med hög fysisk belastning. Individuella skillnader är emellertid generellt sett större än gruppskillnader. De avslutade med att betona att en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö under hela arbetslivet, som respekterar den äldre arbetskraften och tar tillvara dess kompetens, kan få fler att arbeta längre.

Nästa seminarium är den 15 mars 2012 och då kanske vi får veta om de s.k. äldre inte bara blir friskare utan också smartare.

HAR HÖJNINGEN AV "LAS-ÅLDERN" TILL 67 ÖKAT SYSSELSÄTTNINGEN

Andelen sysselsatta bland personer 65-74 år har ökat påtagligt. Ökningen har varit tydligare bland arbetare, men även andelen tjänstemän som jobbar vidare stiger över tiden, visar data som utredningen har beställt från SCB (för data, se länk till höger). Totalt har dock ökningen varit ganska obetydlig, antalet arbetare 65-74 år som är sysselsatta har ökat med 12 000 personer och tjänstemännen med 21 000 mellan 2001 och 2011.

Andel sysselsatta arbetare och tjänstemän 65-74 år. Årsmedeltal.

* Tidsseriebrott i AKU 2004/2005 pga. omläggning av undersökningen. Mindre påverkan för sysselsatta.

Källa: AKU, SCB

Många säger till oss att ökningen bl.a. är en följd av att rätten enligt lagen om anställningsskydd LAS att kvarstå i anställning höjdes 2002 från 65 till 67 år. SCB har i en rapport visat att den största procentuella ökningen av antalet anställda i offentlig sektor har skett bland 65- och 66-åringarna under perioden 2000-2004.

Källa: SCB

Det förhållandet att ökningen av andelen 65-66 år som jobbar sammanfaller i tiden med lagändringen kan indikera ett samband, men det kan finnas andra rimliga orsaker, som en generell trend att jobba längre.

Det finns såvitt känt ingen publicerad forskning om effekterna av höjningen av ”LAS-åldern”, trots att det har gått 10 år sedan den omdiskuterade reformen genomfördes. I en ny kandidatuppsats har dock Markus Karlsson och My Börjesson utnyttjat det faktum att höjningen till 67 år i LAS genomfördes vid olika tidpunkter inom olika branscher. Genom detta naturliga experiment kan de bättre isolera effekten av lagändringen från andra förändringar. Man använder LINDA databasen som följer ett stort antal individer över tiden. En person räknas som pensionerad beroende på inkomsternas storlek från arbete resp. pension. Analyserna pekar på att höjningen av ”LAS-åldern” hade en obetydlig effekt på andelen som fortsatte att jobba.

Studien bygger på en liten tidsskillnad när reformen infördes för olika branscher men jämför också med sysselsättningsutvecklingen för egenföretagare som inte berördes av reformen. Trots höjningen av ”LAS-åldern” till 67 år har ganska få äldre valt att fortsätta att jobba efter 65. Trenden till att fler äldre jobbar längre torde bero på andra faktorer än reglerna i LAS. Det finns inte mycket som tyder på att höjda åldersgränser i LAS är en effektiv väg att påverka sysselsättningen bland äldre. Åldersgränserna kan dock ha en indirekt betydelse genom att påverka attityderna till fortsatt arbete både bland arbetsgivare, facket och anställda.

Utredningen undersöker nu möjligheterna att fördjupa granskningen av reformens effekter i samarbete med Mårten Palme, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet. Jonas Malmberg, professor i civilrätt, särskilt arbetsrätt, vid Uppsala universitet har skrivit en underlagsrapport om anställningsskydd och pension som presenteras på utredningens seminarium den 20 mars 2012.

Staffan Brantingson et al: Allt fler 65+ arbetar. SCB

Markus Karlsson, My Börjesson (2011): När slutet är nära. Nationalekonomiska institutionen. Stockholms universitet