En av de mest lästa artiklarna i veckans New York Times har rubriken: ”A Sharper Mind, Middle Age and Beyond”. Patricia Cohen, journalist och författare, lyfter på förlåten till sin kommande bok och berättar om varför vissa människor behåller sina kognitiva förmågor ända upp i 70-årsåldern, medan andras förmågor avtar snabbare. Artikeln bygger på bl.a. Margie Lachmans forskning, en världsledande auktoritet på hjärnans åldrande. Hennes forskningen baseras på en unik databas, MIDUS, där man i detalj följer utvecklingen för mer än 7 000 personer i åldern 25-74 år. Därmed kan man på en rad områden jämföra yngre och äldres intellektuella kapacitet. Man använder en serie tester på förmågor att minnas, räkna och lösa problem.
Resultaten varierade både på väntade och oväntade sätt. Som väntat hade personer över 50 år sämre förmågor yngre, de blev lättare störda osv. Det mest slående resultatet gällde utbildningens stora betydelse. Välutbildade klarade testerna bättre än lågutbildade, allt annat lika. ”Up to age 75, the studies showed, “people with college degrees performed on complex tasks like less-educated individuals who were 10 years younger.” Utbildningens effekter är dramatiska och långvariga, säger Lachman.
Lachman försöker kontrollera för andra faktorer som inkomst, kön, fysisk aktivitet m.m. som man vet påverkar kognitiv förmåga. Man fann överraskande att äldre personer som regelbundet utmanar hjärnan med intellektuella aktiviteter som läsning, skrivande, deltagande i föreläsningar, ordpussel och liknande delvis kunde kompensera bristen på utbildning i unga år. Också dessa äldre kunde bevara sina kognitiva förmågor: “We have shown that those with less education may be able to compensate and look more like those who have higher education by adopting some of the common practices of the highly educated.”
Man vet sedan länge att fysisk träning under unga år i allmänhet gynnar hälsan i hela livet. Det verkar som även ”hjärnträning” i unga år håller hjärnan i trim på äldre dagar. Utbildning förefaller ha långsiktiga effekter som man ännu inte har räknat med. Vad bättre är, regelbunden ”mental workout” ger goda effekter också när man blir äldre. Föreställningen att kognitiva förmågor avtar med någon slags lagbundenhet vid en viss ålder förefaller alltför statisk. Utvecklingen kan påverkas både i ungdomen och när man blir äldre. Detta är säkert en förklaring till att dagens generationer av äldre på olika tester i flera studier får bättre resultat än tidigare generationer. De nya generationerna av äldre fick bättre utbildning som unga och de kan som äldre dra nytta av växande möjligheter till intellektuella stimulanser, inte minst i det digitala samhället.
