De flesta äldre tänker antagligen att hälsan blir bättre, eller försämras långsammare, när man går i pension. Höjer man pensionsåldern skulle det kunna medföra försämrad välfärd och kostnader som följd av ökad sjuklighet och förtidig död.
Forskningen har visat att hälsotillståndet är en viktig faktor som påverkar beslutet att gå i pension. Det finns också flera undersökningar som visar att äldre upplever sin hälsa positivare efter pensioneringen. Allmänt sett har dock forskningen kommit till motstridiga resultat. Ett av flera problem med att undersöka effekten av pensioneringen är bristen på data som följer individer över tiden och svårigheterna att jämföra de som går i pension med personer som fortsätter att arbeta.
I en ny uppmärksammad studie har forskarna Andreas Kuhn, Jean-Philippe Wuellrich, Josef Zweimüller i Österrike lyckats uttnyttja det faktum att rätten till förtidspension tidigarelades 3,5 år i vissa regioner. Reformen genomfördes i slutet av 1980-talet för att möta stålkrisen som drabbade vissa delar av landet. Därmed kunde man jämföra hur dödligheten utvecklades för industriarbetare i dessa regioner efter reformen med andra delar av landet. Resultaten visar att ökningen av förpensioneringen medförde för män en kraftig höjning av risken att dö före 67 år (13 %). Dödsorsakerna och andra data indikerar en tydlig ökad incidens av hjärt-kärlsjukdomar, vilket kan peka på att pensioneringen medförde ogynsamma förändringar i livsstilen.
En ny dansk studie kommer dock till motsatt resultat. Forskarna Paul Bingley och Peter Pedersen har undersökt hur införandet av efterlön 1979 påverkade hälsa och dödlighet. Efterlön är en förtida pension som kan beviljas personer 60-66 år som arbetat ett visst antal år, utan hänsyn till deras hälsa eller andra förhållanden. Efterlönen blev mycket populär och har bidragit till en kraftig minskning av de äldres arbetskraftsdeltagande i Danmark. I studien har man i paneldata följt manliga industriarbetare födda 1906-1921 och utnyttjad det faktum att rätten till efterlön bara gäller personer som varit medlemmar i en arbetslöshetskassa en tillräcklig tid. Forskarna tar hänsyn till hälsa före reformen genom att använda data om sjukhusvistelse och diagnos. Dessutom beaktar man skillnader i inkomst. Sedan följer man dödligheten i olika sjukdomar. Resultaten visar att de som valde att pensionera sig tidigare fick en bättre hälsa och minskad dödlighet före 80 år.
En försiktig tolkning av forskningsläget kan vara det inte ännu finns stöd för att tidig pensionering leder till en bättre hälsa, men inte heller till motsatsen. Det kan också vara så att tidig pensionering kan ge bättre hälsa för personer med slitsamma jobb men kanske sämre hälsa för dem som har intressanta arbeten som de inte längre får fortsätta.
Andreas Kuhn, Jean-Philippe Wuellrich, Josef Zweimüller, IZA: Fatal Attraction? Access to Early Retirement and Mortality
