Det finns bland forskarna en ganska bred enighet om att de relativa skillnaderna i dödlighet mellan socioekonomiska grupper har ökat sedan 1980-talet i de industrialiserade länderna. Men det är mer oenighet om de absoluta skillnaderna ökar.
Professorn Denny Vågerö vid forskningsinstitutet CHESS, Centre for Health Equity Studies, har tillsammans med kollegor nyligen presenterat två nya studier av sociala skillnader i dödlighet.
Den första studien av dödligheten i Finland, Norge och Sverige för åldergrupper över 40 år baseras på data med osedvanligt hög kvalitet för 1971-2000 och använder utbildning som indikator på social ställning. Den visar att dödligheten i Sverige under denna period sjönk kraftigare för personer med hög utbildning än för dem med lägre. Både de relativa och absoluta skillnaderna ökade.
I den andra studien undersöks sociala skillnader i dödlighet och dödlighet i hjärt-kärlsjukdomar efter pensionering med en kohortdatabas från Uppsala med personer födda 1915-1924. Som indikator på sociala skillnader används bl.a. inkomsten i medelåldern resp. inkomsten efter pensioneringen. Resultaten visar ett tydligt samband mellan inkomst och dödlighet efter pensioneringen, dödligheten är högre för dem med lägre inkomster. Det gäller både för inkomster i medelåldern och efter pensioneringen och för total dödlighet resp. dödlighet i hjärt-kärlsjukdomar. Skillnaderna förefaller till betydande del förklaras av olikheter i utbildning och civilstånd.
En fråga som ställs är om man verkligen kan jämföra grupper med olika utbildning under så långa tidsperioder. Personer med högre utbildning och de arbete dessa utför är delvis annorlunda i dag än på 1970-talet. Detsamma gäller grupper med lägre utbildning. Den ökade skillnaden kan spegla förändringar i gruppernas sammansättning. En annan fråga är om skillnaderna delvis kan bero på hur livsstilen förändras i olika grupper, t.ex. om rökningen har minskat kraftigt bland högre utbildade men mycket mindre bland grupper med lägre utbildning.
