Den 6 mars presenterades ett antal essäer och
kompletterande underlagsrapporter om pensionsåldern och ett längre arbetsliv
vid ett seminarium. Rapporterna inriktas på idéutveckling och problematiserar
och resonerar kring frågorna vilka är de viktigaste hindren för ett längre
arbetsliv och hur våra regler och institutioner kan förändras för att bättre
kunna anpassas till de äldres växande möjligheter och intresse att vara aktiva.
Några av rapporterna finns för nedladdning i spalten till höger.
Anders
Forslund och Oskar Nordström Skans ställer frågan om det
är möjligt att pensionera bort ungdomsarbetslösheten, eller någon arbetslöshet.
Varken ekonomisk teori eller empiri ger något stöd för den vanligt förekommande
uppfattningen att äldre tränger ut yngre från arbetsmarknaden. Uppfattningen
vilar på villfarelsen om en fast mängd arbete i en ekonomi. I själva verket
förhåller det sig så att ju fler som arbetar desto större blir inkomsterna, och
desto högre blir efterfrågan på företagens produkter och därmed deras
efterfrågan på arbetskraft. Mängden arbetstillfällen bestäms i huvudsak av hur
många som kan och vill arbeta. Ökade pensionsavgångar kan då i stället leda
till att mängden arbete som blir utfört minskar. Anders Forslund är biträdande
chef och professor vid IFAU och Oskar Nordström Skans är docent IFAU och var
projektledare för senaste Långtidsutredningen.
Gunnar
Wetterberg konstaterar i sin essä ”Åldern sitter i huvudet” att i den politiska debatten reduceras
frågan om statens styrmedel ofta till lagar, skatter och bidrag. I många fall
handlar det emellertid om att påverka människors beteenden. Hur kan man påverka detta ”vad vi själva vill”?
I analyserna av pensionsåldern och utträdet ur arbetslivet är det en
nyckelfråga. Essän granskas olika föreställningar, beteenden och värderingar
som har betydelse för när människor väljer att lämna arbetslivet. Några kan man
påverka genom åtgärder, andra genom att resonera och förklara, i hopp om att
fler då ska fundera igenom hur de ska bete sig. Gunnar Wetterberg är
samhällspolitisk chef på Saco, historiker och debattör.
Gabriella
Sjögren Lindquist har i sin ”Forskningsöversikt om förändringar av pensionsåldern och effekter på
arbetsutbud och pensionering” gått igenom olika undersökningar av reformer
i Australien, Norge, Portugal, Schweiz, USA och Österrike. Utvärderingarna
pekar på att den genomsnittliga åldern för uttaget av ålderspension respektive
andelen som stannar i arbetskraften höjs med 20-50 procent av
pensionsåldershöjningen. Erfarenheterna visar också att en viss överströmning
till andra socialförsäkringar kan inträffa. Gabriella Sjögren Lindquist är
docent och stf. föreståndare vid Institutet för social forskning.
Anna
Hedborg och Ola Pettersson tar i sin essä ”Arbetslinjen efter 65” upp frågor om hur
parterna på arbetsmarknaden kan medverka till ett längre arbetsliv och vilka
krav som bör ställas på politiken. Parterna behöver bl.a. anpassa omställnings-
och tjänstepensionsavtal till ett längre arbetsliv och ompröva sin inställning
till den äldre arbetskraften. Politiken behöver anpassa sjukersättning,
sjukförsäkring m.fl. system till en höjd pensionsålder och utforma en
arbetsmarknads- och utbildningspolitik som uppmuntrar till omställning. Anna
Hedborg är bl.a. tidigare statsråd och generaldirektör, även rådgivare till
utredningen, och Ola Pettersson är chefsekonom på LO.
Michael
Thålin undersöker arbetskarriärer och utträde från
arbetsmarknaden med hjälp av Levnadsnivåundersökningarna. Det handlar om hur
problem i arbetsmiljön efterhand leder till tidiga utträden från
arbetsmarknaden. Preliminära resultat
visar att utträden har ett starkt samband med hälsoproblem, ett samband som
tycks ha förstärkts efter år 2000. Givet graden av ohälsa ser dock sambandet
mellan upplevda arbetsmiljöproblem och tidiga utträden från arbetslivet ut att
vara svagt. Michael Thålin är professor vid Institutet för social forskning,
SOFI.
Juhani
Ilmarinen skriver i sin essä ”Essay on longer working life” att chefer och arbetsledare är
centrala i att åstadkomma det åldersmedvetna arbetsliv som leder till att fler
arbetar längre. Han menar att en sådan kompetens kommer att bli en
konkurrensfördel på framtidens arbetsmarknad. Företagshälsovården borde också
utveckla kompetens i ”Age management” för att kunna påverka att arbetsplatserna
blir åldersanpassade. Man bör arbeta med att utveckla ett åldersmedvetet
arbetsförmågebegrepp. Juhani Ilmarinen är professor, tidigare bl.a. chef för
enheten för arbetsfysiologi, Arbetshälsoinstitutet i Finland, och konsult om
age-management.
Utredningen har beställt två ytterligare rapporter
som kommer att presenteras efterhand.
Analytiker på social- och finansdepartementet undersöker
hur sociala skillnader i dödlighet kan påverka pensionssystemet egenskaper.
Gabriella Sjögren Lindquist ska sammanfatta
frågeställningar och kunskaper kring äldres deltidsarbete och delpensioner samt
diskutera under vilka förutsättningar ökad rätt till deltid, med eller utan
ekonomiska stimulanser, kan vara en effektiv metod att öka antalet arbetade
timmar bland den äldre arbetskraften.
