En stor undersökning av pensionärer i 19 industriländer visade att mer än hälften av alla pensionärer i bl.a. Tyskland och Portugal uppgav att man inte gick i pension frivilligt. Det gäller även i flera länder i östra Europa – och i Sverige. I Sverige uppgav mer än en tredjedel att pensioneringen var ofrivillig. Låga andelar redovisas för bl.a. USA, Danmark och Norge.
Undersökningen baserades på data från ISSP 1997 där
personer i åldern 45-64 år fick besvara samma frågor i ett stort
internationellt forskningssamarbete. Som pensionerad räknas den som inte
arbetar och som uppger sig vara pensionerad. Dessa fick också ange om
pensioneringen var frivillig eller ofrivillig.
Ofrivillig pensionering var vanlig i länder med hög
arbetslöshet och där man har en stark anställningstrygghet. Generösa
socialförsäkringar gör det enklare för arbetsgivarna att anpassa arbetskraften
till den ekonomiska utvecklingen. Andra studier i USA pekar på att ca 30 procent av pensionärerna uppfattar att pensionsbeslutet var ofrivilligt. Orsakerna anges ofta vara nedsatt arbetsförmåga eller arbetslöshet.
Mikael Nordenmark och Mikael Stattin har undersökt
hur äldres välmående påverkas av pensionering. Deras resultat pekar på att
ofrivillig pensionering har en starkt negativ effekt på mäns tillfredställelse
efter pensioneringen.
Många utländska studier av ofrivillig pensionering handlar
om förtidspensionering, ofta delvis beroende av nedsatt arbetsförmåga. Det
finns såvitt känt inga systematiska undersökningar som visar hur vanligt det är
att övergången till ålderspension i Sverige uppfattas som ofrivillig,
exempelvis på grund av nedsatt arbetsförmåga, avtal om anställning och
tjänstepension, negativa attityder osv.
Vad som är frivilligt respektive ofrivillig är dock
svårt att veta, arbetstagaren och arbetsgivaren kan ha en olika syn. Det finns dock
en rad indikationer på att ofrivillig ålderspensionering kan vara ganska vanlig
och att den kanske ökar. En undersökning från AMF visar att andelen pensionärer
som hade velat jobba längre har ökat de senaste åren till 19 procent i dag mot 16
procent 2010. I den enkät som Pensionsmyndigheten genomfört i samarbete med
utredningen framgår att av ålderspensionärerna 61-70 år som inte arbetar skulle
en femtedel egentligen vilja arbeta. Andelen som önskar gå i pension senare än
65 års ålder har fördubblats på tio år. Ca 25-40 procent av pensionärerna säger
att de gärna skulle ha arbetat längre om attityderna mot äldre var mindre
negativa. Seniorbarometern som genomförs av Skandia visar att 310 000 svenskar
planerar att pensionera sig de närmsta fem åren. Men nära 70 000 av dem gör det
mot sin vilja. Två nya undersökningar från Linneuniversitetet respektive IFAU pekar
på att åldersdiskriminering kan vara ganska utbredd.
Även den faktiska utvecklingen av de äldres
sysselsättning pekar på att äldre i växande omfattning inte kan fortsätta att
arbeta i den omfattning de egentligen önskar. Allt fler äldre är i dag friska
och välutbildade och skulle gärna arbeta längre. Trots vissa positiva tendenser
har sysselsättningen bland 65+ inte ökat alls sedan 2005 räknat i
heltidsekvivalenter. Den svenska sysselsättningsgraden närmast före 65 års
ålder är praktiskt taget högst i världen, men den är låg efter 65 års ålder.
Dessa olika data tyder på att det finns avsevärda hinder för ett längre
arbetsliv.