En ny undersökning från AMF visar att andelen
pensionärer som hade velat jobba längre har ökat de senaste åren. Idag uppger
19 procent av de tillfrågade pensionärerna att de hade velat gå i pension
senare och 7 procent att de hade velat gå tidigare. I en undersökning som AMF
genomförde 2010 var motsvarande siffror 16 och 8 %.
Dessa resultat stämmer väl med andra studier som
utredningen redovisat i analysbetänkandet. De preliminära resultaten av en
studie av Mikael Stattin vid Umeå universitet visar att andelen som önskar gå i
pension senare än 65 års ålder har fördubblats på tio år
I den enkät som Pensionsmyndigheten genomfört i
samarbete med utredningen framgår att av ålderspensionärerna 61-70 år som inte
arbetar skulle en femtedel egentligen vilja arbeta. Man saknar sin arbetsplats
och gemenskapen. De flesta skulle vilja arbeta 10-20 timmar per vecka.
En fråga är givetvis om svar på enkäter om
preferenser slår igenom i det faktiska pensionsbeteendet. Det finns dock både
svensk och utländsk forskning som finner tydliga samband mellan preferenser och
beteenden. Varför ökar då inte andelen äldre som fortsätter att arbeta
snabbare. De positiva tendenserna i sysselsättningen är trots allt ganska
blygsamma. Som noterats i blogginlägget den 1 november 2012 har
sysselsättningen bland 65+ inte ökat alls sedan 2005 räknat i
heltidsekvivalenter.
Orsaken är rimligen att det fortfarande finns
betydande hinder för ett längre arbetsliv i bl.a. regler och normer som styr
pensionsbesluten, attityder till äldre, arbetsförhållanden m.m. En ökad andel
äldre kan uppenbarligen inte fortsätta att arbeta så länge som de egentligen
vill. Ett av de viktigaste motiven för reformer för ett längre arbetsliv är
således att medborgarna ska få större möjligheter att anpassa sitt arbete och sin
pensionering till sina egna förutsättningar och önskemål. Förändringar behövs
på många områden, inom lagstiftningen, på arbetsplatserna och i avtalen på
arbetsmarknaden,