Som aviserades i analysbetänkandet SOU 2012:28 har utredningen beställt ett antal essäer och kompletterande underlagsrapporter inför förslagsbetänkande våren 2013. Essäerna inriktas på idéutveckling och ska problematisera och resonera kring frågorna vilka är de viktigaste hindren för ett längre arbetsliv och hur våra regler och institutioner kan förändras för att bättre kunna anpassas till de äldres växande möjligheter och intresse att vara aktiva. Syftet är att genom idéutveckling stimulera och bredda den allmänna debatten om längre arbetsliv för äldre. De kompletterande underlagsrapporterna undersöker frågeställningar som utredningen inte hann belysa i delbetänkandet.
Essäerna och rapporterna kommer att efterhand de blir klara presenteras på seminarier och publiceras i utredningens skriftserie, på bloggen och hemsidan. Författarna står för innehåll och slutsatser i rapporterna. Följande essäer och rapporter planeras, titlar m.m. är preliminära.
Gunnar Wetterberg: Åldern sitter i huvudet. I den politiska debatten reduceras frågan om statens styrmedel ofta till lagar, skatter och bidrag. I många fall handlar det emellertid om att påverka människors beteenden. Hur kan man påverka detta ”vad vi själva vill”? I analyserna av pensionsåldern och utträdet ur arbetslivet är det en nyckelfråga. Essän kommer att handla om föreställningar, beteenden och värderingar som har betydelse för när människor väljer att lämna arbetslivet. Några kan man påverka genom åtgärder, andra genom att resonera och förklara, i hopp om att fler då ska fundera igenom hur de ska bete sig. Gunnar Wetterberg är samhällspolitisk chef på SACO, historiker och debattör.
Juhani Ilmarinen: Hur kan äldres förmågor bättre tas tillvara i Sverige. I Finland har man längre forskat om äldre och arbetslivet och resultaten har lagts till grund för såväl offentliga insatser som rådgivning till arbetsgivare m.fl. Age-management är ett samlande begrepp för hur arbetslivet bättre kan anpassas till den äldre arbetskraften. I essän sammanfattas kunskapsläget från finsk och annan forskning om äldre och arbetslivet. Därefter skisseras med utgångspunkt i de finska erfarenheterna och företagsrådgivningen ett program för hur svenska regler och institutioner kan förändras för att minska de hinder som finns för ett längre arbetsliv. Juhani Ilmarinen är professor, tidigare bl.a. chef för enheten för arbetsfysiologi, Arbetshälsoinstitutet i Finland, och konsult om age-management.
Oskar Nordström Skans och Anders Forslund: Stoppar proppen Orvar ungas chanser och utvecklingen. Proppen Orvar som sitter i hålet och stoppar all utveckling har blivit sinnebilden för att äldre bromsar de ungas möjligheter på arbetsmarknaden och en positiv samhällsutveckling. Det finns en cementerad föreställning att äldre bör ge plats till ungdomarna bl.a. för att minska arbetslösheten och för att gynna utvecklingen. Även i övrigt bildade personer tycks leva i den tron. Essän kommer resonera kring problembilden och föreställningarna, gå igenom teorin för hur arbetsmarknaden fungerar och redovisa forskningsresultat om hur ett ökat arbetsutbud gynnar alla, både dem som har jobb och andra som står utanför. Oskar Nordström Skans är docent IFAU och var projektledare för senaste Långtidsutredningen, Anders Forslund är biträdande chef och professor vid IFAU.
Anna Hedborg m.fl.: Hur kan parterna medverka till ett längre arbetsliv. Sedan årtionden har parterna utvecklat avtalen för tjänstepensioner för att förbättra villkoren vid pensionering. Parterna har också ansvaret för avtal som styr tillämpningen lagar om arbetsmiljö, anställningsskydd och arbetstider m.m. Essän ska diskutera frågan om och i så fal hur parterna kan bidra till att minska de hinder som finns för äldre att arbeta fram till 65 år eller längre, under mer flexibla villkor anpassade till sina förutsättningar. Hur kan förebyggande insatser och rehabilitering ges en ökad prioritering i parternas samverkan. Anna Hedborg är bl.a. tidigare statsråd och generaldirektör, även rådgivare till utredningen, och Ola Pettersson är chefsekonom på LO.
Deltid och längre arbetsliv. I diskussionerna med parterna och olika experter och i enkäter till äldre framhålls ofta att bättre möjligheter till deltid kan öka intresset att arbeta längre bland äldre. Deltidslösningar berörs i direktivet och kan bli en kärnfråga i diskussionerna om angelägna förslag. Samtidigt visar utvärderingar av delpensionssystem att det är oklart om systemen bidrar till att öka antalet arbetade timmar i ekonomin och att kostnaderna till största delen kan vara en subvention till annars obetald fritid. Essän ska sammanfatta frågeställningar och kunskaper kring äldres deltidsarbete och delpensioner samt diskutera under vilka förutsättningar ökad rätt till deltid, med eller utan ekonomiska stimulanser, kan vara en effektiv metod att öka antalet arbetade timmar bland den äldre arbetskraften. Diskussioner förs med tänkbara författare.
Michael Thålin: Arbetskarriärer och utträde från arbetsmarknaden. En huvudfråga för utredningen är hur problem i arbetsmiljön efterhand leder till förtida utträde från arbetsmarknaden. Levnadsnivåundersökningarna har bekräftat den bild som framkommit i Arbetsmiljöverkets statistik och ULF-undersökningarna av en ökad andel löntagare med stressfyllt arbete och med minskad eget inflytande. Ökningen är särskilt tydlig bland kvinnodominerande yrken i välfärdssektorn. I studien ska forskarna empiriskt försöka beskriva sambanden mellan arbetsförhållanden och förtida utträde. Micheael Thålin är professor vid Institutet för social forskning, SOFI.
Pensionssystemet och sociala skillnader i dödlighet. Det finns bland forskarna en ganska bred enighet om att de relativa skillnaderna i dödlighet mellan socioekonomiska grupper har ökat sedan 1980-talet. En fortsatt utveckling, där allt längre arbetsliv är en förutsättning för tillräckliga pensionsnivåer, kan då leda till ett mindre utjämnande pensionssystem och ökade inkomstklyftor. Friska och välutbildade kan arbeta vidare och skjuta upp pensioneringen, och få mycket bättre pensioner genom uppräkning av pensionstillgångarna, lägre delningstal och högre arvsvinster. Personer med lägre utbildning har sämre arbetsförhållanden och lägre löner, de lämnar arbetslivet tidigt och har kortare medellivslängd. Andra egenskaper i pensionssystemet kan dock motverka dessa tendenser, som t.ex. garantipensioner och avgifter som betalas över taket. I denna underlagsrapport ska analyseras hur skillnader i medellivslängd och andra förändringar kan påverka det allmänna pensionssystemets omfördelning. Diskussioner förs med tänkbara författare.
Gabriella Sjögren Lindquist: Kunskapsöversikt av effekter av höjd pensionsålder. Några länder har under senare år höjt den normala pensionsåldern för alla, något fler länder har höjt pensionsåldern för kvinnor. Bilden i medier och reportage är att dessa höjningar ofta leder till betydande och snabba effekter på de äldres arbetsutbud och pensionsbeslut. Det förefaller dock ännu finnas relativt få studier som på ett kvalificerat sätt mäter effekterna. Åtskilliga faktorer kan påverka de äldres arbetsutbud förutom pensionsregler, som t.ex. den allmänna konjunkturutvecklingen. Det kan vara svårt att isolera effekterna av regeländringar. Kunskapsöversikten ska belysa arbetsutbudseffekter i första hand av senare års internationella pensionsreformer. Gabriella Sjögren Lindquist är docent och stf. föreståndare vid Institutet för social forskning.
