”Så länge du orkar, spring tills du blir utbytt.”

Henke Larsson i Sommar

fredag 5 oktober 2012

ÖKAR UNGDOMSARBETSLÖSHETEN NÄR FLER ÄLDRE JOBBAR LÄNGRE

Det finns fortfarande, även bland i övrigt bildade personer, en utbredd och cementerad föreställning att äldre bör ge plats till ungdomarna bl.a. för att minska arbetslösheten och för att gynna utvecklingen, vilket utredningen diskuterar i delbetänkandets kapitel 10.  Pensionsmyndighetens enkät till arbetsgivare och fackliga företrädare som redovisas i delbetänkandets kapitel 13 visar exempelvis att mer än en tredjedel av de fackliga representanterna inom SAF-LO området anser att äldre borde gå i pension tidigare för att lämna plats för de yngre. Bilden av att äldre står i vägen för yngre fick det slående namnet ”Jätteproppen Orvar” av Expressen-journalisten Maria Hörnfeldt i TV-programmet Ärligt talat 1984: ”Dom är så många, dom sitter som en slags enda stor jättepropp Orvar i hålet och hindrar all utveckling”
Ekonomer anser i allmänhet att detta är en seglivad myt. Tvärtom, ju fler som arbetar desto större blir inkomsterna, och desto högre blir efterfrågan på företagens produkter och därmed deras efterfrågan på arbetskraft. Det finns inte en viss förutbestämd mängd arbete som behöver utföras i samhället. I utredningen finns bl.a. ett diagram 10.13 från OECD som illustrerar sambandet mellan andelen sysselsatta unga (15–24 år) och äldre (55–64 år). Det visar att det i de flesta länder finns en positiv korrelation mellan äldres och ungas sysselsättningsnivå.
I en färsk rapport har forskarna Alicia H. Munnell and April Yanyuan Wu vid det ansedda Center for Retirement Research i Boston använt tidsseriedata och siffror från olika delstater i USA för att undersöka om äldre som jobbar längre tränger ut yngre från arbetsmarknaden. Man använder USA:s arbetskraftsundersökning ”Current Population Survey” för åren 1977-2011, som således inkluderar den senaste djupa ekonomiska krisen. Arbetskraften delas i grupperna 20-24, 25-54 och 55-64 år. Studien mäter arbetskraftsdeltagande, sysselsättning och arbetslöshet, arbetade timmar och lönenivå. Forskarna testar sedan olika modeller för undanträngning, både för tidsserier och för skillnaderna mellan olika delstater. Studien ger inga belägg för att ökad sysselsättning bland äldre försämrar de yngres arbetsmarknadschanser. Tvärtom pekar resultaten, i likhet med tidigare studier, på att högre sysselsättning bland äldre leder till en bättre arbetsmarknad för yngre, med lägre arbetslöshet, ökad sysselsättning och högre löner.
Det finns ännu ganska få studier som undersöker undanträngning mellan olika åldersgrupper på arbetsmarknaden och de flesta kommer från USA. Man kan inte utan vidare utgå från att resultaten skulle bli likadana i Sverige. Arbetsmarknadens funktionssätt och institutionella förhållande varierar mycket mellan olika länder. Resultaten kan också vara beroende av vilka tidsperioder som mätningarna görs. Det mesta talar dock för att det är i Sverige som Gunnar Wetterberg skriver i sin bok Kurvans kraft:  ”Ju fler äldre som fortsätter att arbeta, desto färre behöver de yngre försörja. Många äldre i arbetskraften hjälper till att hålla hjulen i gång. 67-åringen som fortsätter är 22-åringens bäste vän på arbetsmarknaden.” Föreställning om att de äldre tar arbetstillfällen från de yngre skulle kunna liknas vid de föreställningar som fanns före kvinnornas breda inträde på arbetsmarknaden om att kvinnor vid giftermål borde lämna sina arbeten till förmån för män.