Det är väl dokumenterat att man kan påverka de äldres beslut att lämna arbetslivet och ta ut pension genom att på olika sätt ändra reglerna och/eller det ekonomiska utbytet av att arbeta vidare, även om effekterna ibland är oväntat små. Det finns också flera studier som visar att man kan påverka benägenheten att arbeta längre genom riktad information om de ekonomiska fördelarna med fortsatt arbete (se blogginlägg INFORMATION KAN PÅVERKA). Frågan är då om utformningen av informationen av pensionsalternativen (framing) kan styra pensioneringsbesluten (se föregående blogginlägg).
I en ny studie från RAND institute har Jeffrey R. Brown, Arie Kapteyn och Olivia S. Mitchell med ett experiment undersökt hur mycket benägenheten att pensionera sig tidigt respektive senare kan påverkas beroende på hur man beskriver valalternativen. Tio randomiserade behandlingsgrupper bestående av sammanlagt 3000 försökspersoner fick via en webbenkät läsa varierade beskrivningar av valalternativen och sedan svara på frågan när de själva planerade att pensionera sig. Studier på den amerikanska databasen Health and Retirement Study har visat att sådana frågor om planerad pension har ett starkt samband med när äldre faktiskt pensionerar sig.
Valalternativen är konstruerade som varianter av hur USA:s Socialförsäkringsmyndighet försöker informera neutralt om vad tidigt eller uppskjutet uttag av pension innebär för pensionsnivån. I USA kan man tidigast ta ut sin pension vid 62 år men pensionen sänks med ca 25 % i förhållande till om pensionen tas ut vid ”åldern för full pension” f.n. 66 år. De faktorer forskarna varierar i utformningen av informationen bygger på tidigare forskningsresultat i beteendeekonomi, nämligen om man använder ord som förknippas med konsumtion eller investering, om man beskriver effekterna som vinster eller förluster samt vilken ålder man använder som jämförelsepunkt, 62, 66 eller 70 år. Forskarna studerar särskilt om ”break-even” beräkningar, som anger hur länge man måste leva för att få nytta av ett uppskjutet uttag av pension, påverkar pensionsbeslutet. Sådana beräkningar har varit vanliga i USA i informationen från både allmänna och privata pensionsförsäkringar. Denna typ av ensidig information bortser från ålderspensionens inslag av försäkring för risken för ett långt liv.
Resultaten visar att pensioneringstidpunkten inte bara är ett rationellt val utan i hög grad styrs av hur myndigheter och pensionsförvaltare utformar sin information om valalternativen. Beräkningar av ”break-even” ålder har en stark effekt och uppmuntrar en tidig pensionering. Användningen av ord som förknippas med ekonomiska fördelar respektive en jämförelsepunkt på 70 år påverkar äldre att skjuta upp pensioneringen. Forskarna drar slutsatsen av den vanliga metoden i USA under årtionden att använda ”break-even” beräkningar kan ha påverkat generationer av äldre att pensionera sig tidigare än vad man skulle ha gjort med en mer neutral information.
Studien baseras på självrapporterad planerad pensionering och det kan inte uteslutas att faktiskt pensionsbeteende skulle avvika från detta. Pensionssystemens utformning och informationen om dem varierar mellan länder och man bör vara försiktig att dra slutsatser till svenska förhållanden. Experimentet ger dock stöd för utredningens bedömning att ordval och information om ”normal pensionsålder” och referenser till 65 år som förekommer bl.a. inom de avtalade tjänstepensionerna kan bidra till att en så stor andel äldre fortfarande pensionerar sig vid 65 trots att den formella pensionsåldern avskaffades i det nya pensionssystemet.
