Nu har den andra upplagan av analysbetänkandet SOU 2012:28 Längre liv, längre arbetsliv. Förutsättningar och hinder för äldre att arbeta längre kommit från tryckeriet (se länk till höger). Efterfrågan är stor och beställningslistan lång. Länkarna på bloggen är också uppdaterade och ska fungera efter den senaste tidens problem.
Betänkandet är omfattande, 19 kapitel och 530 sidor. Som framgår både av utredningens direktiv och av de texter som vi publicerat på bloggen är uppdraget brett och spänner över många olika områden. Under den närmaste tiden kommer vi här på bloggen att presentera vart och ett av kapitlen i betänkandet med en kortare text. Ofta, men kanske inte alltid, kommer presentationen också att innehålla bonusmaterial. Analysen avstannar inte helt för att analysfasen av utredningens arbete nu huvudsakligen övergår i arbetet med de förslag som ska presenteras om knappt ett år. Det publiceras hela tiden nya artiklar, analyser, undersökningar som vi tar del av och också kommer att presentera här på bloggen.
KAPITEL 4. ÅLDERSPENSIONERINGENS VÄLFÄRDSEFFEKTER
En central fråga är, om den faktiska pensionsåldern höjs och arbetslivet förlängs, kommer detta att minska eller öka välfärden? Frågan om ålderspensioneringens välfärdseffekter har egentligen aldrig ägnats något större intresse, de positiva effekterna har antagligen tagits för givna. I kapitel 4 redovisas vad senare års forskning säger om effekterna av ålderspensionering flera olika faktorer som har med välfärd att göra. Till exempel ekonomi. Sverige har i internationell jämförelse en låg andel äldre med låg ekonomisk standard. Andelen relativt ekonomiskt utsatta äldre har ökat sedan mitten av 2000-talet. De äldre har i snitt fått en ökad standard, men inte i samma takt som de yngre. En genomgång görs också av effekter på livsstilsfaktorer till exempel alkoholkonsumtion, fysisk aktivitet, kost. Till exempel tyder mycket på att fritidbaserade fysiska aktiviteter ökar efter pensioneringen men den totala aktivitetsnivån minskar. Pensionerings effekter på hälsa och dödlighet, kognitiva förmågor samt tillfredsställelsen med livet gås också igenom. De studier som gjorts pekar mot att tillfredsställelsen med pensioneringen är beroende på om beslutet av frivilligt eller påtvingat. Otillfredsställelsen med påtvingad pensionering verkar större än lyckan över en frivillig pensionering.
Detta forskningsområde är relativt nytt. Sammanställningen i kapitlet indikerar att föreställningarna om ett generellt samband mellan pensionering och välfärdsökning inte kan styrkas men ej heller förkastas. Resultaten på de flesta områdena är motstridiga.
Ett metodproblem förknippat med studier av effekt av pensionering är selektionen av vilka personer som går i pension respektive fortsätter att arbeta. Många studier undersöker som gått i tidig pensionering, och många gånger lämnar arbetsmarknaden tidigt på grund av hälsoproblem eller arbetsmiljöbrister på arbetet.
Äldre som minskar ansträngningarna för kroppen och hjärnan upplever ett snabbare åldrande än andra som försöker upprätthålla en högre aktivitet. Samhället och arbetsmarknadens parter har här en aktiv roll att spela i befolkningens fysiska och psykiska åldrande genom de regler som styr normer och formar pensioneringsbeslutet.
Välfärdseffekterna av ett längre arbetsliv är idag antagligen underskattade. Läs mer i SOU 2012:28 Längre liv, längre arbetsliv. Förutsättningar och hinder för äldre att arbeta längre, kap 4, sid 29-48
BONUSMATERIAL
Två forskare har publicerat en artikel om ålder och läs- och skrivförmåga i IZAs (Forschungsinstitut zur Zukunft der Arbeit i Bonn, Tyskland) serie som publicerar preliminära resultat för att uppmuntra till diskussion. David A Green och W Craig Riddell har studierat sambandet mellan ålder och läs- och skrivförmåga i Kanada, Norge och USA utifrån data från 1994 och 2003. Resultatet pekar mot att läs- och skrivförmåga minskar med åldern och att senare kohorter har sämre läs- och skrivförmåga än tidigare kohorter. David A Green, W Craig Riddell, IZA: Ageing and Litercy Skills: Evidence from Canada, Norway and the United States
I en artikel i The Economist refereras en studie av Igor Grossman vid universitetet i Waterloo, Kanada, där psykologer har undersökt den vanligt förekommande föreställningen att ålder ger visdom. En grupp japaner och en grupp amerikaner jämfördes i fråga om fem viktiga aspekter av förnuftigt resonemang. Resultatet visade att amerikaner blir klokare med åldern, medan japaner är kloka redan från början. The Economist: Age and wisdom. Older and wiser? Americans get wiser with age, Japanese are wise from the start.
