AMF: SVENSKARNA POSITIVA TILL ATT ARBETA LÄNGRE

En ny rapport från försäkringsbolaget AMF bekräftar och kompletterar den bild som utredningen tecknat i sitt delbetänkande. I AMF:s undersökning konstateras att allt fler svenskar fortsätter att arbeta efter att de fyllt 65 år. Andelen förvärvsarbetande personer som är äldre än 64 år har ökat med 80 procent sedan 2004.

Det finns stora regionala skillnader när det gäller äldres sysselsättningsgrad. I Stockholms län arbetar nästan var femte invånare mellan 65 och 74 år. Också Uppsala och Kronoberg har en hög andel äldre arbetskraft. I Norrbottens län arbetar endast 10 procent av befolkningen mellan 65 och 74 år. Till viss del kan skillnaderna troligtvis förklaras av näringslivsstrukturen och tillgången på arbete i länet.

I ett europeiskt perspektiv utmärker sig också svenskarna i sin positiva attityd till ett förlängt arbetsliv. I rapporten redovisas resultaten från EU:s studie om ”Active Ageing” som bl.a. visar att ca 43 procent av svenskarna uppger att de vill fortsätta jobba 65 år, vilket ska jämföras med Europagenomsnittet på 33 procent. Bland européerna är svenskarna de som oroar sig minst över att befolkningen blir allt äldre. Endast 19 procent anser att utvecklingen är oroande, jämfört med snittet på 40 procent i EU:s övriga medlemsländer.

Många uppger dock att de hade velat fortsätta jobba längre än vad de faktiskt gjorde. Nio av tio äldre säger i EU-studien att de vill ha möjlighet att gå ned på deltid och fasa in sig i pensionärslivet.

De positiva trenderna som Pensionsåldersutredningen redovisat både om den faktiska sysselsättningsgraden bland äldre och de äldres inställning till längre arbetsliv bekräftas i AMF rapport. Den innehåller också en intressant genomgång av de äldres sysselsättning i olika branscher. Tjänstebranschen har en relativt stor andel äldre. De arbetar ofta i konsulttjänster inom bland annat ekonomi eller juridik. I krävande yrken med exempelvis tunga lyft finns mindre möjligheter att fortsätta jobba efter pensionsåldern. Pensionsåldersutredningen har dock visat att sysselsättningsgraden har ökat både bland tjänstemän och arbetare.

AMF: Vem kan jobba till 75

Europeiska Kommissionen. Special Euro Barometer 378 ”Active Ageing”

GÄSTBLOGG PÅ "DU OCH JOBBET"

Vår sekreterare Viktoria Bergström är denna vecka gästbloggare på tidskriften Du och Jobbet som riktar sig till personer som är engagerade i arbetsmiljön. Där skriver Viktoria bl.a. att pensionssamtalen på jobbet i dag alltmer handlar om arbetslivets villkor. Du kan följa inläggen på denna länk:

Du och Jobbet debatt och bloggar

KAP 6. GENOMFÖRDA REFORMER

Under en stor del av 1900-talet var det sociala reformarbetet inriktat på att med olika åtgärder förkorta arbetslivet för äldre. Sammanställningen i kapitel 6 visar ett tydligt trendbrott. Under de senaste decennierna har ett stort antal reformer genomförts för att direkt eller indirekt stimulera till och underlätta ett längre arbetsliv för äldre.

En grundläggande reform som bl.a. syftar till att stimulera till ett längre arbetsliv är givetvis pensionsreformen som beslutades 1994 och började gälla 2001 med övergångsregler för dem födda mellan 1938 och 1953. Huvudsyftet i reformen är att skapa en starkare länk mellan vad man betalar till systemet och vilken pension man får.  Flera komponenter kan väntas bidra till ökade drivkrafter att arbeta längre. Den antagligen viktigaste egenskapen i dagens pensionssystem som ökar drivkrafterna att arbeta längre är att kompensationsgraden vid oförändrat pensionsbeteende i genomsnitt är lägre än i det tidigare ATP-systemet.

På skatteområdet har jobbskatteavdraget, som egentligen är en skattereduktion på skattepliktiga arbetsinkomster, gjort det mer lönsamt att arbeta jämfört med att ha inkomster från transfereringssystemen. År 2007 genomfördes riktade sänkningar av socialavgifterna för att stimulera efterfrågan på äldre arbetskraft genom att den särskilda löneskatten på vissa förvärvsinkomster slopades för personer över 65 år.

Inom arbetsmarknadspolitiken har också reformer genomförts. Personer i åldern 55-64 år kan sedan 2007 få nystartsjobb i maximalt 10 år, vilket är dubbelt så lång tid som yngre personer. Kvalificeringstiden har dessutom tillfälligt kortats från 12 till 6 månader.

Rätten enligt LAS att kvarstå i anställning höjdes 2002 från 65 till 67 år.

En rad reformer har också genomförts sedan slutet av 1990-talet för att minska det tidiga utträdet från arbetslivet genom långtidssjukskrivning, förtidspensionering och långtidsarbetslöshet. Inflödet i förtidspension har minskat kraftigt de senaste åren. Även om åtgärderna inte specifikt riktats till äldre är de relativt sett mer berörda än andra grupper, eftersom äldre oftare än andra är långtidssjuka och långtidsarbetslösa.

Även om det finns begränsad forskning som utvärderar reformerna är det rimligt att anta att de sammantaget bidrar till den positiva trenden att fler äldre arbetar längre. Sett över en längre tid är det dock antagligen andra åtgärder som har störst effekt på de äldres förvärvsaktivitet. En relativt låg utslagning i grundskolan och en hög andel som skaffade sig eftergymnasial utbildning på 1960- och 1970-talen är antagligen en central faktor bakom trenden att allt fler äldre i dag arbetar längre. Stora framsteg inom hälso- och sjukvården har säkerligen också bidragit.

Läs mer i SOU 2012:28 Längre liv, längre arbetsliv. Förutsättningar och hinder för fler att arbeta längre, kapitel 6 sid 79-91.

BONUSMATERIAL

Det är snart när omöjligt att få med alla detaljer. En som inte finns med i betänkandet är att för anställda som fyllt 65 år har den särskilda löneskatt avskaffats och arbetsgivaren behöver bara betala ålderspensionsavgift på 10,21 %.

Sedan utredningens analysbetänkande publicerades har regeringen överlämnaten remiss till Lagrådet om ett utvidgat skydd mot åldersdiskriminering. Lagrådsremissen innehåller förslag till ändringar i diskrimineringslagen (2008:567). Förslagen innebär att skyddet mot diskriminering på grund av ålder utvidgas till att omfatta fler samhällsområden. Diskriminering på grund av ålder föreslås vara förbjuden inom samhällsområdena varor, tjänster, bostäder, allmän sammankomst, offentlig tillställning, hälso- och sjukvård, socialtjänst, socialförsäkring, arbetslöshetsförsäkring, statligt studiestöd och offentlig anställning. På samtliga områden föreslås att förbudet inte ska hindra tillämpning av bestämmelser i lag som föreskriver viss ålder. På samtliga områden förutom offentlig anställning ska dessutom ett generellt undantag gälla för sådan särbehandling som har ett berättigat syfte.

En sådan tillämpning av bestämmelser i lag som föreskriver en viss ålder är t.ex. de åldersgränser inom socialförsäkringen som bygger på en pensionsålder vid 65 år. 

http://www.regeringen.se/content/1/c6/19/29/50/3b65ac47.pdf

KAP 5. DÄRFÖR BÖR FLER ÄLDRE ARBETA LÄNGRE

I kapitel 5 behandlas olika motiv för behovet av ett längre arbetsliv. En anledning till att fler behöver arbeta längre är den långsiktigt ökande medellivslängden som är en permanent förändring med en ökad andel äldre i befolkningen. Den väntade livslängdsökningen har höjts de senaste decennierna, vilket kommer att få betydande konsekvenser på en rad samhällsområden. T.ex. pensionsreformen utgick ifrån förväntad livslängdsökning såsom den bedömdes 1994. Förändrade förväntningar på medellivslängdens utveckling måste hanteras om inte pensionerna ska bli alltför låga.

Den grundläggande strukturella förändringen i befolkningssammansättningen brukar beskrivas med en demografisk försörjningskvot, dvs. antalet personer som är 65 år och äldre i förhållande till den s.k. förvärvsaktiva befolkningen. Idag går det cirka 30 personer i åldern 65 år och äldre på 100 personer i åldern 20-64 år. Ca år 2040 kommer det att finnas över 40 ”äldre” per 100 i  det som ofta kallas förvärvsaktiv ålder. Antalet personer i åldern 80 år och äldre per 100 sysselsatta kommer att öka särskilt kraftigt.

Demografisk försörjningskvot bortser från att alla i förvärvsaktiv ålder inte arbetar och att en del bland de äldre gör det.  Ekonomisk försörjningsbörda visar i stället hur många icke sysselsatta samt äldre än 65 år som ska försörjas av de som är sysselsatta. 2010 fanns 75 icke-sysselsatta 15 år och äldre per 100 sysselsatta. Bara hälften av dem är 65 år och äldre. De övriga är studerande, förtidspensionärer, ålders- och avgångspensionärer t.ex. Om antalet sysselsatta fortsätter att växa i takt med befolkningen i åldern 15-64 år kommer det redan 2035, när ”40-talistvågen” börjat ebba ut, att finnas 89 icke-sysselsatta 15 år och äldre per 100 sysselsatta. Om sysselsättningsgraden fortsätter att minska i samma takt som under de senaste 30 åren kommer dock 100 sysselsatta att behöva försörja 100 icke sysselsatta inkl. pensionärer redan om20 år. Det är svårt att föreställa sig hur ett sådant alternativ ska kunna bli verklighet. När vi lever längre måste vi arbeta längre, annars blir försörjningsbördan efterhand omöjlig för dem som arbetar.

Ökningen i försörjningsbördan motsvarar en sysselsättningsökning på 10 procent.

Vad händer med pensionsnivåerna i det allmänna systemet om pensionsbeteendet inte förändras i takt med öka livslängd? Pensionsmyndighetens kalkyl i årsrapporten  Orange rapport 2011 visade att om inte de s.k. äldre arbetar längre kommer kompensationsgraden att ha fallit mer än 10 procentenheter om 40 år. I basscenariot i kalkylen sjunker kompensationsgraden från 66 procent för årskullen född 1946 till cirka 52 procent för årskullen född 1990. Cirka 9 procentenheter i denna minskning beror på den förväntade ökningen i medellivslängd.

Pensionsmyndigheten beräknar en behövlig pensionsålder för att neutralisera effekten av livslängdsökningen sedan pensionsreformen beslutades 1994. Beräkningen visar att den ökning som är behövlig inte är dramatisk. Skillnaden mellan de födda 1930 och de födda 1995 är tre år och 10 månader. I kalkylens pessimistiska scenario aktiveras pensionssystemet balanseringsmekanism under mycket stor del av de kommande decennierna. I det läget blir de behövliga pensionsåldrarna högre.

Den långsiktiga finansieringen av välfärden är ett av de viktigaste argumenten för ett längre arbetsliv. Dagens välfärdssystem utformades i en tid då det var många i förvärvsaktiv ålder som försörjde relativt få äldre. Nu är förutsättningarna radikalt annorlunda. De stora 40-talistkullarna närmar sig de omsorgsintensiva åren ungefär samtidigt som de relativt stora 60-talistkullarna närmar sig pensionsåldern. Befolkningen i arbetsför ålder ökar däremot nästan inte alls. Det är rimligt att tro är att så länge ekonomin växer kommer medborgarna att efterfråga offentligt finansierade tjänster med högre standard. Enligt långsiktiga beräkningar kommer andelen i arbetskraften i det närmaste plana ut för avsevärd tid framåt, utifrån antagandet om oförändrat beteende på arbetsmarknaden.

En vanlig föreställning är att vi i Sverige arbetar allt mer, sett över lång tid. Om man tittar på hur stor del av livet vi arbetar, och tar hänsyn till den ökade medellivslängdensamt ändrat in- och utträdesbeteende visar det sig att vi i själva verket arbetar allt mindre. Vi arbetar cirka 8 procent av livets timmar. Andelen har minskat sedan 1970-talet.

Läs mer i SOU 2012:28 Längre liv, längre arbetsliv. Förutsättningar och hinder för fler att arbeta längre kap 5, sid 49-77

BONUSMATERIAL

Analysen av den ökade medellivslängden på pensionssystemet baseras i kapitel 5 på Pensionsmyndighetens Orange rapport från 2011, som är myndighetens årsrapport. Sedan betänkandet gick till tryck har Pensionsmyndigheten publicerat en ny prognos. Den tar hänsyn till samhällsutvecklingen och den senaste ekonomiska krisens inverkan på pensionerna. Den relativt låga ökningen av inkomstindex samt balanseringen medförde att pensionerna indexerades ned med 4,3 procent år 2011. 2012 kommer pensionerna att räknas upp med 3,5 procent, och 2013 med 4,5 procent. 2014 beräknas en nedräkning medan 2015 och 2016 beräknas en nominell uppräkning. Genom att räkna bort effekten av förväntad förändring av prisbasbeloppet är det möjligt att beräkna en ”real” förändring av inkomstpensionerna. 2012 och 2013 beräknas inkomstpensionerna öka realt men under 2014-2016 beräknas de minska realt.  

http://www.pensionsmyndigheten.se/5028.html

ANDRA UPPLAGAN HAR ANLÄNT FRÅN TRYCKERIET

Nu har den andra upplagan av analysbetänkandet SOU 2012:28 Längre liv, längre arbetsliv. Förutsättningar och hinder för äldre att arbeta längre kommit från tryckeriet (se länk till höger). Efterfrågan är stor och beställningslistan lång. Länkarna på bloggen är också uppdaterade och ska fungera efter den senaste tidens problem.

Betänkandet är omfattande, 19 kapitel och 530 sidor. Som framgår både av utredningens direktiv och av de texter som vi publicerat på bloggen är uppdraget brett och spänner över många olika områden. Under den närmaste tiden kommer vi här på bloggen att presentera vart och ett av kapitlen i betänkandet med en kortare text. Ofta, men kanske inte alltid, kommer presentationen också att innehålla bonusmaterial. Analysen avstannar inte helt för att analysfasen av utredningens arbete nu huvudsakligen övergår i arbetet med de förslag som ska presenteras om knappt ett år.  Det publiceras hela tiden nya artiklar, analyser, undersökningar som vi tar del av och också kommer att presentera här på bloggen.

KAPITEL 4. ÅLDERSPENSIONERINGENS VÄLFÄRDSEFFEKTER

En central fråga är, om den faktiska pensionsåldern höjs och arbetslivet förlängs, kommer detta att minska eller öka välfärden? Frågan om ålderspensioneringens välfärdseffekter har egentligen aldrig ägnats något större intresse, de positiva effekterna har antagligen tagits för givna. I kapitel 4 redovisas vad senare års forskning säger om effekterna av ålderspensionering flera olika faktorer som har med välfärd att göra. Till exempel ekonomi.  Sverige har i internationell jämförelse en låg andel äldre med låg ekonomisk standard. Andelen relativt ekonomiskt utsatta äldre har ökat sedan mitten av 2000-talet. De äldre har i snitt fått en ökad standard, men inte i samma takt som de yngre. En genomgång görs också av effekter på livsstilsfaktorer till exempel alkoholkonsumtion, fysisk aktivitet, kost. Till exempel tyder mycket på att fritidbaserade fysiska aktiviteter ökar efter pensioneringen men den totala aktivitetsnivån minskar. Pensionerings effekter på hälsa och dödlighet, kognitiva förmågor samt tillfredsställelsen med livet gås också igenom. De studier som gjorts pekar mot att tillfredsställelsen med pensioneringen är beroende på om beslutet av frivilligt eller påtvingat. Otillfredsställelsen med påtvingad pensionering verkar större än lyckan över en frivillig pensionering.

Detta forskningsområde är relativt nytt. Sammanställningen i kapitlet indikerar att föreställningarna om ett generellt samband mellan pensionering och välfärdsökning inte kan styrkas men ej heller förkastas. Resultaten på de flesta områdena är motstridiga.

Ett metodproblem förknippat med studier av effekt av pensionering är selektionen av vilka personer som går i pension respektive fortsätter att arbeta. Många studier undersöker som gått i tidig pensionering, och många gånger lämnar arbetsmarknaden tidigt på grund av hälsoproblem eller arbetsmiljöbrister på arbetet.

Äldre som minskar ansträngningarna för kroppen och hjärnan upplever ett snabbare åldrande än andra som försöker upprätthålla en högre aktivitet. Samhället och arbetsmarknadens parter har här en aktiv roll att spela i befolkningens fysiska och psykiska åldrande genom de regler som styr normer och formar pensioneringsbeslutet.

Välfärdseffekterna av ett längre arbetsliv är idag antagligen underskattade. Läs mer i SOU 2012:28 Längre liv, längre arbetsliv. Förutsättningar och hinder för äldre att arbeta längre, kap 4, sid 29-48

BONUSMATERIAL

Två forskare har publicerat en artikel om ålder och läs- och skrivförmåga i IZAs (Forschungsinstitut zur Zukunft der Arbeit i Bonn, Tyskland) serie som publicerar preliminära resultat för att uppmuntra till diskussion. David A Green och W Craig Riddell har studierat sambandet mellan ålder och läs- och skrivförmåga i Kanada, Norge och USA utifrån data från 1994 och 2003. Resultatet pekar mot att läs- och skrivförmåga minskar med åldern och att senare kohorter har sämre läs- och skrivförmåga än tidigare kohorter. David A Green, W Craig Riddell, IZA: Ageing and Litercy Skills: Evidence from Canada, Norway and the United States

I en artikel i The Economist refereras en studie av Igor Grossman vid universitetet i Waterloo, Kanada, där psykologer har undersökt den vanligt förekommande föreställningen att ålder ger visdom. En grupp japaner och en grupp amerikaner jämfördes i fråga om fem viktiga aspekter av förnuftigt resonemang. Resultatet visade att amerikaner blir klokare med åldern, medan japaner är kloka redan från början. The Economist: Age and wisdom. Older and wiser? Americans get wiser with age, Japanese are wise from the start.

OECD:S KUNSKAPSSAMMANSTÄLLNING OM ÅLDRANDE OCH KOGNITIV FÖRMÅGA

Experter har påpekat för oss att kunskaperna om äldres förmågor är bristfällig, vilket ger stort utrymme för anekdoter och fördomar som kan bidra till negativa attityder. Som nämnts i blogginlägget den 16 februari 2012 bedriver OECD ambitiösa projekt för att ta reda på hur våra förmågor och kunskaper förändras när vi blir äldre. I en ny rapport beskriver OECD projekten och sammanställer dessutom vad forskningen visar om bl.a. åldrande och kognitiv förmåga.

Några av OECD:s slutsatser är följande:

• De ökade förmågor (skills) som följer bl.a. av högre utbildning ökar sannolikheten för goda förmågor också när man blir äldre.
• De ökande förmågorna genom utbildning ger endast en högre nivå, de tycks inte bromsa takten i nedgången av kognitiva förmågor som följd av åldrandet.
• Utbildning minskar risken för demens och försenar debuten av Alzheimer.
• Träning av vissa specifika uppgifter ökar den kognitiva förmågan. Träningen ger starkare effekt för dem med från början högre förmåga. Yngres förmåga ökar betydligt mer genom träning än äldres förmåga.
• Fysisk aktivitet bidrar till att bromsa nedgången i kognitiv förmåga bland äldre. Effekten är tydligare ju äldre man är.
• Social aktivitet har positiva effekter på kognitiv förmåga bland äldre.
• Det råder fortfarande oenighet om mental aktivitet, i arbetet eller på andra sätt, bidrar till att bromsa nedgången (use it or loose it).
• Komplexa arbeten bidrar till att bevara kognitiva förmågor.
• Pensionering tycks bidra till försämrad kognitiv förmåga.
• Det finns åtskilliga forskningsresultat som pekar på att yngre kohorter har högre IQ än äldre (den s.k. Flynn effekten). I Sverige steg medel IQ med ungefär 15 enheter mellan 1909 och 1969, främst sammankopplat med ökad utbildning. Tecken finns dock att trenden vänder, bl.a. i Danmark och Norge.

Results of training of younger and older adults in the Method of Luci, plotting serial-recall scores against number of session for both age groups. Despite extensive training improvements, distributions of final serial-recall scores for older and younger individuals (right-hand area of graph) are widely separated

OECD:s project PIAAC (Programme for the International Assessment of Adult Competencies) som ska kopplas till tidigare studier (1994-1998 International Adult Literacy Survey resp. 2003-2007 Adult Literacy and Lifeskills Survey) kommer att ge nya förutsättningar att undersöka sambanden mellan åldrande och förmågor, utvecklingen över tiden och skillnader mellan länder och olika utbildningssystem.

Richard Desjardins, Arne Jonas Warnke, OECD: Ageing and Skills: A Review and Analysis of Skill Gain and Skill Loss Over the Lifespan and Over Time.