Socialstyrelsen rapporterade förra veckan att alkoholmissbruket hos den äldre delen av befolkningen har ökat kraftigt under 2000-talet. Andelen personer i åldern 60 – 79 år som vårdas med en diagnos som kan relateras till hög alkoholkonsumtion har ökat kraftigt under perioden 2000 – 2010. Ökningen uppgår till 45 procent för både män och kvinnor. Dessutom dör allt fler äldre med en diagnos som kan relateras till alkohol.
En viktig fråga för att bedöma pensioneringens välfärdseffekter är hur övergången till pension påverkar livsstilsfaktorer som i sin tur inverkar på hälsa, kognitiv förmåga och livslängd. Blir det ”fredagsmys” varje dag i veckan, kanske redan klockan 12, fler timmar i TV-soffan, eller ger den ökade fritiden positiva effekter som ökad motion, bättre kost osv.
I den Österrikiska studien som visade att förtida pensionering leder till ökad dödlighet (se blogginlägg 19/8 2011) skriver forskarna att dödsorsakerna och andra data indikerar en tydlig ökad incidens av hjärt-kärlsjukdomar, vilket kan peka på att pensioneringen medförde ogynnsamma förändringar i livsstilen.
Pensioneringen är en genomgripande livshändelse som kan antas påverka en rad beteenden. Tyvärr är våra kunskaper om pensioneringens effekter på alkoholkonsumtion begränsad. I tidiga studier har man jämfört alkoholkonsumtionen bland pensionärer och personer som jobbar, men inte funnit några större skillnader. Perreira och Sloan rapporterade en ökning av konsumtionen i en 10-års panelstudie där man jämförde pensionärer och icke-pensionärer.
I en ny studie har professor Hugo Westerlund vid Stressforskningsinstitutet på Stockholms Universitet tillsammans med flera utländska forskare visat att pensioneringen medför en ökad andel med mycket hög alkoholkonsumtion runt pensionstillfället. För män sjönk sedan konsumtionen efterhand, men vissa grupper av kvinnor hade oförändrat högre konsumtion i de fem år man följde dem. Forskarna har använt den franska kohortundersökningen Gazel, som sedan 1989 följer hälsa och andra förhållanden för anställda i det statliga franska gas- och elverket EDF-GDF. Undersökningen bygger på årliga enkäter till de anställda om hälsa, livsstil m.m. En osäkerhet i studien som forskarna noterar är att resultaten bygger på självrapporterad alkoholkonsumtion, som man vet ofta underskattas. Andra faktorer som måste beaktas är att dessa offentligt anställda var ganska unga när de pensionerades, och att gruppen inte är representativ för äldre. Dessutom har Frankrike ett helt annorlunda konsumtionsmönster än t.ex. Sverige. Studien säger inte heller något om konsumtionen utvecklas annorlunda för pensionärer jämfört med andra som fortsätter att jobba.
Även studier av pensioneringens effekter på fysisk aktivitet är sällsynta. De senaste åren har det kommit omfattade bevis för att fysisk aktivitet är mycket betydelsefull för att äldre ska kunna behålla en god livskvalitet. Men populationsstudier visar tyvärr att den fysiska aktiviteten går ned linjärt med åldern.
Forskarna Ursula Berger och kollegor vid Glasgow Universitet har undersökt hur den fysiska aktiviteten ändras efter pensioneringen för 699 skottar. De fann att jobbet i genomsnitt medförde en ganska stor fysisk aktivitet men den försvann efter pensioneringen. Även om pensionärerna blev något mer aktiva under sin nya fritid kompenserades inte bortfallet i jobbrelaterad aktivitet.
I en ny kunskapsöversikt av Barnett, Ogilvie och Guell har forskarna gått igenom resultaten om pensionering och fysisk aktivitet i 24 studier, de flesta genomförda efter 2000 i USA. Trots olika metoder och undersökta grupper pekade de flesta resultat på att fritidsbaserade fysiska aktiviteter ökar efter pensioneringen men den totala aktiviteten minskar, eftersom jobbrelaterade aktiviteter inkl. förflyttning till och från arbetet, aktiviteter i jobbet osv., faller bort.
Det finns flera studier som undersöker om kosten förbättras efter pensioneringen. I en ny studie av Anni Helldán och kollegor vid Helsingfors universitet finner man att kvinnor väljer mer hälsosam mat efter pensioneringen jämfört med kvinnor som fortsätter att arbeta.
Det är svårt att dra några säkra slutsatser från dessa och andra studier eftersom de genomförts i andra länder, ofta på speciella grupper i tvärsnittsstudier och inte i longitudinella studier där man följer samma individer över tiden. Det är ofta svårt att statistiskt kontrollera för selektion, speciellt vid förtida pension som ofta hänger samman med ohälsa. Det kan också vara så att skillnaderna ökar efter pensioneringen, somliga som haft stillasittande jobb kanske ökar sin fysiska aktivitet, andra ersätter inte jobbrelaterade fysiska aktiviteter med nya. För personer med slitsamma jobb kan pensioneringen givetvis bidra till minskade risker för hälsoproblem. Pensioneringen kan påverka flera livsstilsfaktorer, som t.ex. rökning och kostvanor. Någon utförlig kunskapsöversikt har inte gjorts bl.a. för att en stor del av forskningsresultaten inom detta område besynnerligt nog är ”inlåsta” och man måste betala ganska höga avgifter för att få läsa dem, trots att forskningen oftast är statligt finansierad. Men det man kan läsa i tillgängliga studier och gratis sammanfattningar gör det dock rimligt att allmänt ställa frågan om pensioneringen i genomsnitt påverkar livsstilsfaktorer på ett sätt som bidrar till bättre hälsa och längre liv. Det är i vart fall en central fråga där det behövs både mer kunskapsöversikter och forskning. Hur ska man annars kunna diskutera pensioneringens välfärdseffekter.
Anni Helldán, Tea Lallukka, Ossi Rahkonen and Eero Lahelma: Changes in healthy food habits after transition to old age retirement
