Den här veckan har de politiska ledarna för de nordiska och baltiska länderna samt Storbritannien mötts i Stockholm. Sverige stod värd för toppmötet Northern Future Forum. Ett tema som diskuterades är behovet att få fler äldre att stanna kvar längre på arbetsmarknaden.
Toppmötet gästades bland andra av den finske professorn Juhani Ilmarinen som är känd för det ambitiösa arbetet i Finland med att utveckla arbetssätt för att ta tillvara äldre arbetskraft och att göra det möjligt för flera att vara kvar i arbetslivet. Perspektivet kallas ofta age management eller generation management.
Så här sade professor Ilmarinen inför besöket i Stockholm: ”Andelen arbetande människor som är över 50 ökar stadigt och kommer till år 2020 att ha kommit upp i 30-33 procent av arbetskraften inom EU. Bristen på yngre arbetskraft på grund av fallande födelsetal kommer att öka behovet av att en större andel av befolkningen som är över 50 arbetar, i annat fall kommer arbetsmarknaden att lida brist på kompetens inom många sektorer. Varje generation tillför något värdefullt till samhället. Äldre som arbetar och fortsätter att utveckla sina kompetenser är värdefulla tillgångar. Ett bra samarbete över generationsgränserna kommer att harmonisera och fördela arbetsbördan och trygga ett bra liv för alla.”
Bakgrunden till arbetet med age management i Finland var att landet har en mycket ofördelaktig ålderspyramid. Efter andra världskriget föddes extremt stora barnkullar som nu står inför att lämna arbetsmarknaden. Detta uppmärksammades tidigt och i slutet av 1990-talet fick boken Ageing workers in the European Union – Status and promotion of work ability, employability and employment stort genomslag, skriven av Ilmarinen och utgiven av Finnish Institutet of Occupational Health, Ministry of Social Affairs and Health och Ministry of Labour. Boken redovisade en omfattande kartläggning av den europeiska arbetskraften och förslag på hur arbetslivet behövde anpassas utifrån en allt åldrande befolkning.
Boken har ett ambitiöst, kunskapsbaserat upplägg. Många faktorer kartlades och analyserades, till exempel den europeiska arbetskraftens åldersstruktur, försörjningskvoter, äldres arbetskraftsdeltagande och förtida utträde från arbetslivet, äldres arbetslöshet, arbetsförmåga, hälsostatus, utbildning, arbetstillfredsställelse, fysiska och psykiska arbetsmiljö, krav och möjligheter för äldre arbetskraft att påverka sin arbetstid.
Ilmarinen och hans kollegor arbetade fram modeller för att ta tillvara äldres arbetskraft och arbetsförmåga. Åtgärder behövs både på individ-, organisations- och samhällsnivå. Ledarskapet utgör en nyckelfaktor för att tillvarata äldre arbetskrafts förmågor, så kallat age management eller generation management, ett åldersmedvetet ledarskap. Ett sådant har utvecklats inom Finnish Institute of Occupational Health och där ingår utbildnings- och träningsprogram för chefspersoner på alla nivåer för att utveckla ledarskapet.
Under 1990-talet initierades flera omfattande program i Finland i syfte att förbättra hälsan, arbetsförmågan och välbefinnandet hos äldre arbetskraft. Programmen involverade Finnish Institute of Occupational Health, många forskare, finska arbetsmiljöfonden etc. Ansatsen var bred och omfattade stora delar av arbetsmarknaden och många typer av yrken. Såväl industrin som hälso- och sjukvården, såväl fysiskt tunga arbeten som administrativa yrken undersöktes. Syftet var att testa teoretiska modeller, och samla data för att göra analyser. Resultaten har illustrerats med en bild av ett hus, där olika komponenter tillsammans byggs på varandra som olika våningar och formar människors arbetsförmåga. På ett seminarium på Socialdepartementet i oktober 2011 visade Ilmarinen arbetsförmågehuset placerat i ett sammanhang i form av den omgivande världen som också påverkar om äldres arbetskraft tas tillvara. Den samhälleliga nivån är inte minst viktig, med lagstiftning, kulturella föreställningar, utbildnings-, social- och hälsopolitik. En länk till en av Ilmarinens uppsatser finns till höger under Läsvärt.
Toppmötet gästades bland andra av den finske professorn Juhani Ilmarinen som är känd för det ambitiösa arbetet i Finland med att utveckla arbetssätt för att ta tillvara äldre arbetskraft och att göra det möjligt för flera att vara kvar i arbetslivet. Perspektivet kallas ofta age management eller generation management.
Så här sade professor Ilmarinen inför besöket i Stockholm: ”Andelen arbetande människor som är över 50 ökar stadigt och kommer till år 2020 att ha kommit upp i 30-33 procent av arbetskraften inom EU. Bristen på yngre arbetskraft på grund av fallande födelsetal kommer att öka behovet av att en större andel av befolkningen som är över 50 arbetar, i annat fall kommer arbetsmarknaden att lida brist på kompetens inom många sektorer. Varje generation tillför något värdefullt till samhället. Äldre som arbetar och fortsätter att utveckla sina kompetenser är värdefulla tillgångar. Ett bra samarbete över generationsgränserna kommer att harmonisera och fördela arbetsbördan och trygga ett bra liv för alla.”
Bakgrunden till arbetet med age management i Finland var att landet har en mycket ofördelaktig ålderspyramid. Efter andra världskriget föddes extremt stora barnkullar som nu står inför att lämna arbetsmarknaden. Detta uppmärksammades tidigt och i slutet av 1990-talet fick boken Ageing workers in the European Union – Status and promotion of work ability, employability and employment stort genomslag, skriven av Ilmarinen och utgiven av Finnish Institutet of Occupational Health, Ministry of Social Affairs and Health och Ministry of Labour. Boken redovisade en omfattande kartläggning av den europeiska arbetskraften och förslag på hur arbetslivet behövde anpassas utifrån en allt åldrande befolkning.
Boken har ett ambitiöst, kunskapsbaserat upplägg. Många faktorer kartlades och analyserades, till exempel den europeiska arbetskraftens åldersstruktur, försörjningskvoter, äldres arbetskraftsdeltagande och förtida utträde från arbetslivet, äldres arbetslöshet, arbetsförmåga, hälsostatus, utbildning, arbetstillfredsställelse, fysiska och psykiska arbetsmiljö, krav och möjligheter för äldre arbetskraft att påverka sin arbetstid.
Ilmarinen och hans kollegor arbetade fram modeller för att ta tillvara äldres arbetskraft och arbetsförmåga. Åtgärder behövs både på individ-, organisations- och samhällsnivå. Ledarskapet utgör en nyckelfaktor för att tillvarata äldre arbetskrafts förmågor, så kallat age management eller generation management, ett åldersmedvetet ledarskap. Ett sådant har utvecklats inom Finnish Institute of Occupational Health och där ingår utbildnings- och träningsprogram för chefspersoner på alla nivåer för att utveckla ledarskapet.
Under 1990-talet initierades flera omfattande program i Finland i syfte att förbättra hälsan, arbetsförmågan och välbefinnandet hos äldre arbetskraft. Programmen involverade Finnish Institute of Occupational Health, många forskare, finska arbetsmiljöfonden etc. Ansatsen var bred och omfattade stora delar av arbetsmarknaden och många typer av yrken. Såväl industrin som hälso- och sjukvården, såväl fysiskt tunga arbeten som administrativa yrken undersöktes. Syftet var att testa teoretiska modeller, och samla data för att göra analyser. Resultaten har illustrerats med en bild av ett hus, där olika komponenter tillsammans byggs på varandra som olika våningar och formar människors arbetsförmåga. På ett seminarium på Socialdepartementet i oktober 2011 visade Ilmarinen arbetsförmågehuset placerat i ett sammanhang i form av den omgivande världen som också påverkar om äldres arbetskraft tas tillvara. Den samhälleliga nivån är inte minst viktig, med lagstiftning, kulturella föreställningar, utbildnings-, social- och hälsopolitik. En länk till en av Ilmarinens uppsatser finns till höger under Läsvärt.
Juhani Ilmarinen har arbetat för internationella kommissioner med syfte att utreda och förbättra äldres arbetsförmåga, har konsulterats av olika länders regeringar och många företag för sitt arbete med äldre arbetskrafts arbetsförmåga. Slutsatser har dragits av de program som har gjorts i Finland och på andra ställen. Det är vår förhoppning att Juhani Ilmarinen ska medverka i Pensionsåldersutredningens arbete senare i år med en essä om vad som kan göras i Sverige för att bättre ta vara på den äldre arbetskraften.
