”Alla vill ha en 35-åring. Vi får kuppa in 43-åringarna.” Rubrikerna i SvD skapade under sommaren 2011 en intensiv debatt om åldersdiskriminering. Om det är svårt för 40-åringar, hur svårt ska det inte vara för personer i åldern 55-74 år att få jobba, frågade sig många.
Det tar mycket längre tid för äldre som blir arbetslösa att få ett nytt jobb. Många äldre som gärna vill fortsätta att arbeta vittnar om att de ofta möter ointresse från arbetsgivare och chefer, plus fördomar från omgivningen. Historien om den bekantas bekanta som skrev fel och blev 10 år yngre i jobbansökan och äntligen fick anställning förstärker misstankarna (kanske en vandringssägen). Dessa anekdoter tas ofta som bevis på att arbetsgivare behandlar äldre annorlunda än yngre.
Det finns många experiment som mäter diskriminering p.g.a. etnisk bakgrund eller kön. På 1990-talet gjorde man sådana experiment i USA också för att mäta åldersdiskriminering. David Neumark och andra forskare påpekar dock att det är svårare att bevisa åldersdiskriminering än andra former av diskriminering, eftersom det kan finnas sakliga skäl till varför ålder kan påverka anställningar och uppsägningar, som t.ex. skillnader i fysisk kapacitet, kunskaper och produktivitet som beror av ålder. Dessutom är det nästan omöjligt att i experiment konstruera ”lika fall” eftersom äldre bl.a. ska väntas ha längre erfarenheter i arbetslivet. I sin översikt av forskningsläget konstaterar ändå Neumark att de amerikanska experimenten sammantaget ger den tydligaste bilden av åldersdiskriminering vid rekrytering. Andra studier bl.a. av självrapporterad diskriminering pekar på diskriminering också vid befordran.
Experiment har senare genomförts i Frankrike. Forskarna Peter A. Riach och Judith Rich skickade ut två fiktiva förfrågningar om chansen att få anställning som (manlig) kypare till vardera 345 hotell och restauranger i Frankrike. Den enda skillnaden mellan förfrågningarna var den angivna åldern, som i ena fallet var 27 år och i andra 47 år. Man jämför sedan andelen positiva svar för yngre med äldre. Resultaten visade den högsta graden av diskriminering som någonsin uppmätts med denna typ av skriftliga experiment för diskriminering på grund av etnisk bakgrund. Liknande undersökningar har genomförts i Storbritannien och Spanien med ungefär samma resultat.
Den första liknande studien i Sverige presenterades nyligen i juni 2011. Ali M. Ahmed, Lina Andersson och Mats Hammarstedt vid Linnéuniversitetet skickad två liknande jobbansökningar från en fiktiv man på 31 år resp. 46 år till arbetsgivare med 466 lediga jobb för restaurantarbetare resp. affärsbiträde. Sedan jämförde man andelen positiva svar för äldre och yngre. Yngre fick tre gånger fler positiva svar än äldre. Det är högre tal än som tidigare uppmätts för t.ex. etnisk diskriminering i Sverige. Forskarna konstaterar att det förefaller finnas ett allvarligt diskrimineringsproblem som berör redan personer fyrtioårsåldern.
I USA finns ända sedan 1967 en lag som förbjuder åldersdiskriminering på arbetsmarknaden, ”Age Discrimination in Employment Act” (ADEA). Den gäller numera alla oavsett ålder. Den ska därmed utesluta ofrivillig pensionering. En rad studier har genomförts för att mäta effekterna av diskrimineringslagen. Undersökningar som bl.a. jämför effekter av delstatliga lagar och av den nationella lagen indikerar att lagstiftningen kan ha bidragit till något ökad sysselsättning bland äldre och lägre pensionering före 65 år, med en starkare positiv effekt på sysselsättningen för personer över 65 år, enligt Neumark. Samtidigt finns det indikationer på att lagen kan minska de äldres chanser vid rekryteringar. ADEA har dock i praktisk tillämpning främst handlat om den diskriminering som uppenbarligen förekommer vid uppsägningar.
Ny forskning från USA indikerar att en effektiv lag mot åldersdiskriminering förstärker effekterna av reformer som syftar till att öka arbetsutbudet bland äldre. Neumark och Song har undersökt sysselsättningseffekterna för äldre av reformer i socialförsäkringen i delstater med olika starka lagar mot diskriminering. Man använder panelstudien Health and Retirement Study HRS och fann att sysselsättningen bara ökade bland äldre i delstater med starka lagar mot åldersdiskriminering, som t.ex. högre straff, rättshjälp för diskriminerade osv.
Ny forskning från USA indikerar att en effektiv lag mot åldersdiskriminering förstärker effekterna av reformer som syftar till att öka arbetsutbudet bland äldre. Neumark och Song har undersökt sysselsättningseffekterna för äldre av reformer i socialförsäkringen i delstater med olika starka lagar mot diskriminering. Man använder panelstudien Health and Retirement Study HRS och fann att sysselsättningen bara ökade bland äldre i delstater med starka lagar mot åldersdiskriminering, som t.ex. högre straff, rättshjälp för diskriminerade osv.
Som sista land i EU införde Sverige 2009 en lag som förbjuder diskriminering av äldre på arbetsmarknaden. Det finns vissa undantag bl.a. för pensioner och speciella anställningar. Trots hundratals anmälningar finns enligt SvD endast två fällande domar. Det finns såvitt känt ingen forskning som belyser effekter av lagstiftningen. Ett förslag om vidgad skydd i diskrimineringslagen presenterades 2010. Äldre anställda skyddas i praktiken också genom anställningsskyddet, LAS, genom turordningsregler vid uppsägning och företräde vid återanställning. Det finns dock begränsad kunskap om effekterna av LAS-skyddet.
Både den senaste forskningen och erfarenheter på arbetsmarknaden talar för att det också i Sverige finns negativa stereotyper om äldre och deras arbetsförmåga, kanske grundade på förhållanden för många årtionden sedan, som försämrar de äldres chanser att få och behålla jobb. Kanske är det en indikation på att det stora problemet för äldre som vill arbeta något längre inte är regler för pensioner m.m. utan systematisk ålderism. En effektiv lagstiftning mot åldersdiskriminering förefaller kunna bidra till att öka sysselsättningen för äldre. En fråga är givetvis om det finns andra åtgärder som staten kan genomföra för att aktivt motverka diskrimineringen.
David Neumark, NBER: The Age Discrimination in Employment Act and the Challenge of Population Aging.
