Det finns undersökningar som pekar på att äldre blir
lyckligare efter pensioneringen, åtminstone om pensioneringen uppfattas som
frivillig. Frågan är dock om detta beror på pensioneringen i sig eller om det
egentligen förklaras av en generell tendens att bli lyckligare ju äldre man
blir.
Lyckoforskningen är ett ganska nytt område som också
har blivit politiskt uppmärksammat i flera länder, bl.a. i Storbritannien och
Frankrike. Det börjar finnas en konsensus att lyckomätningar på ett
meningsfullt sätt kan mäta livskvalitet och tillfredsställelse i livet, och
dessutom bidra till nya kunskaper om vilka faktorer i livet som bidrar till
ökad lycka.
I en ny studie har Gregori Baetschmann använt data
från den tyska panelundersökningen German Socio-Economic Panel för att
undersöka tillfredsställelsen över livscykeln. Undersökningen täcker åren
1984-2009 och omfattar alla personer i åldern 20-80 år.
Tidigare undersökningar har visat en tydlig U-kurva.
Den genomsnittliga lyckan faller från 25-årsåldern till ca 55 varefter den åter
ökar till ca 70 års ålder, då den faller abrupt. Det förklaras i allmänhet av
växande hälsoproblem. Förbättringen efter 55 år beror på att färre personer är
missnöjda med livet. Ingen vet egentligen varför lyckan ökar efter 55 år.
Det finns dock flera mätproblem. Ett är att man
återkommer med samma fråga till undersökningspersonerna och detta påverkar
resultatet (s.k. panellärande). Det kan vara så att ju längre man deltar i en
undersökningspanel, ju mindre lycklig anser man sig vara. Ett annat problem kan
vara tidseffekter. De kan bero på att tillfredsställelsen sjunker på grund av
yttre orsaker, t.ex. en ekonomisk kris, eller att lyckan ökar över tid i takt
med ökat välstånd.
Baetschmann finner samma U-kurva efter åldern som i tidigare
studier även när han försöker kontrollera för bl.a. tidseffekter. Det finns
inga tydliga skillnader mellan män och kvinnor. Däremot finns stora skillnader
mellan utbildningsgrupper. Personer med högre utbildningsnivå blir lyckligare
över åren men tillfredsställelsen sjunker för dem med lägre utbildning.
Denna studie undersöker inte orsakssamband. En fråga
som kan ställas är dock i vad mån den högre tillfredsställelsen bland
välutbildade sammanhänger med att de i högre grad än andra fortsätter att
arbete. Det finns uppenbart många obesvarade frågor om hur ett längre arbetsliv
påverkar tillfredsställelsen i livet.
Gregori
Baetschmann, University
of Zurich : Heterogeneity
in the relationship between happiness and age: Evidence from the German
Socio-Economic Panel
