En viktig slutsats i delbetänkandet är att dagens äldre visar bättre resultat på olika kognitiva tester är tidigare generationer äldre. Äldre blir således allt smartare. Det finns olika hypoteser vad orsakerna kan vara. Det kan bero på att risken för olika sjukdomar som sätter ned kognitiv förmåga har minskat. Det kan också tänkas förklaras av den höjda levnadsstandarden, inte minst förbättringen av kosten, och en förbättrad livsstil. En viktig hypotes är att de stora förbättringarna av ungdomsutbildningen höjer hjärnas förmåga även under äldre dagar. Ett problem är givetvis att kunna undersöka detta på ett trovärdigt sätt. Det räcker inte med att konstatera att det finns statistiska korrelationer, dvs. att en ökad utbildningsnivå på yngre dagar har samband med bättre förmåga på äldre dagar. Det kan vara andra faktorer som orsakar sambanden.
En grupp tyska forskare har utnyttjat det faktum att utbildningstiden i den obligatoriska skolan har förlängts vid olika tidpunkter i sex europeiska länder. På detta sätt får man en oberoende variation i utbildningstid och kan mäta hur detta har påverkat äldres intellektuella förmågor. Forskarna använder undersökningen Survey of Health, Aging and Retirement in Europe (SHARE) som innehåller bl.a. minnestest på äldre. I studien ingår personer födda 1939-1956. Med statistiska metoder försöker man renodla effekten av ökningen av antalet utbildningsår. Forskarna finner starka bevis för en positiv effekt av ungdomsutbildningen på minnesförmågan bland äldre, särskilt långtidsminnet. Ett års extra utbildning höjer minnesförmågan med i genomsnitt 16 %. Det finns också indikationer på att den höjda utbildningen minskar risken för demens bland äldre kvinnor. Däremot ger den högre utbildningen ingen signifikant effekt på de äldres arbetsmarknadsdeltagande, rökning osv.
Forskarna påpekar att bättre ungdomsutbildning
antagligen är en viktig strategi för att hantera befolkningens åldrande.
