”Så länge du orkar, spring tills du blir utbytt.”

Henke Larsson i Sommar

tisdag 3 september 2013

DE SISTA ESSÄERNA TRYCKTA


Äntligen finns nu de sista essäerna tryckta, som presenterades vid utredningens seminarium i våras. De kan också laddas ned från UNDERLAG OCH RAPPORTER till höger.

Kan man pensionera bort ungdomsarbetslösheten? - en forskningsöversikt
Anders Forslund och Oskar Nordström Skans ställer frågan om det är möjligt att pensionera bort ungdomsarbetslösheten, eller någon arbetslöshet. Varken ekonomisk teori eller empiri ger något stöd för den vanligt förekommande uppfattningen att äldre tränger ut yngre från arbetsmarknaden. Uppfattningen vilar på villfarelsen om en fast mängd arbete i en ekonomi. I själva verket förhåller det sig så att ju fler som arbetar desto större blir inkomsterna, och desto högre blir efterfrågan på företagens produkter och därmed deras efterfrågan på arbetskraft. Mängden arbetstillfällen bestäms i huvudsak av hur många som kan och vill arbeta. Ökade pensionsavgångar kan då i stället leda till att mängden arbete som blir utfört minskar. Anders Forslund är biträdande chef och professor vid IFAU och Oskar Nordström Skans är docent vid IFAU och var projektledare för senaste Långtidsutredningen.

Om åldersgränser i pensionssystemet och kringliggande ersättningssystem
Gabriella Sjögren Lindquist, docent vid Institutet för social forskning, Stockholms universitet och Eskil Wadensjö, professor vid Institutet för social forskning har på utredningens uppdrag systematiskt gått igenom olika åldersgränser de kringliggande systemen till ålderspensionen inom socialförsäkringssystemet. Samtliga dessa kan motverka eller komma att behöva justeras vid en höjning av pensionsåldern. Genomgången visar tydligt att samhället (staten och arbetsmarknadens parter) ser 65 år som den ålder, då det är naturligt att lämna  arbetskraften. Författarna anser att det vore naturligt att knyta åldersgränserna till åldern för avgångsskyldighet för avgångsskyldighet i Lagen om anställningsskydd.

 Flexibla arbetstider och utträde från arbetsmarknaden - en forskningsöversikt
Gabriella Sjögren Lindquist har i denna rapport sammanfattat frågeställningar och kunskaper kring äldres deltidsarbete och delpensioner. Författaren diskuterar under vilka förutsättningar ökad rätt till deltid, med eller utan ekonomiska stimulanser kan vara en effektiv metod att öka antalet arbetade timmar bland den äldre arbetskraften. Det konstateras att forskningen om flexibla arbetstider för äldre, i form av t.ex. möjlighet att ta ut pensionen på deltid, inte ger något entydigt svar på om dessa åtgärder verkligen har en positiv effekt på arbetsutbudet för äldre. Det finns inga studier som har använt sig av någon empirisk metod som kan visa att det finns kausala samband mellan införandet av flexibla villkor och äldres arbetsutbud. Även forskningen om delpensionens effekter har gett motstridiga resultat.

Arbetslivskarriärer bland kvinnor och män i Sverige 1974-2010
I denna rapport har Michael Thålin, professor vid Institutet för social forskning, SOFI, undersökt arbetskarriärer och utträde från arbetsmarknaden med hjälp av longitudinella data från Levnadsnivåundersökningarna. Den handlar om hur bl.a. problem i arbetsmiljön efterhand leder till tidiga utträden från arbetsmarknaden. Rapporten visar att under senare decennier har utträden från arbetsmarknaden före reguljär pensionsålder varit starkt anknutna till individers hälsotillstånd och fortsätter att vara så enligt de senast tillgängliga data. Tendensen är snarast en förstärkning av sambandet mellan de senaste mättillfällena. Hälsotillståndet i sin tur sammanhänger i hög grad med arbetets kvalitet. Kvalifikationsnivå, fysisk belastning och negativ stress är alla betydelsefulla för hälsan. Över tiden ser sambandet mellan jobbkvalitet och hälsa ut att ha försvagats något.