Äntligen finns nu de sista essäerna
tryckta, som presenterades vid utredningens seminarium i våras. De kan också
laddas ned från UNDERLAG OCH RAPPORTER till höger.
Kan man pensionera bort ungdomsarbetslösheten? - en
forskningsöversikt
Anders Forslund och Oskar Nordström Skans ställer
frågan om det är möjligt att pensionera bort ungdomsarbetslösheten, eller någon
arbetslöshet. Varken ekonomisk teori eller empiri ger något stöd för den
vanligt förekommande uppfattningen att äldre tränger ut yngre från
arbetsmarknaden. Uppfattningen vilar på villfarelsen om en fast mängd arbete i
en ekonomi. I själva verket förhåller det sig så att ju fler som arbetar desto
större blir inkomsterna, och desto högre blir efterfrågan på företagens
produkter och därmed deras efterfrågan på arbetskraft. Mängden arbetstillfällen
bestäms i huvudsak av hur många som kan och vill arbeta. Ökade pensionsavgångar
kan då i stället leda till att mängden arbete som blir utfört minskar. Anders
Forslund är biträdande chef och professor vid IFAU och Oskar Nordström Skans är
docent vid IFAU och var projektledare för senaste Långtidsutredningen.
Om åldersgränser i pensionssystemet och
kringliggande ersättningssystem
Gabriella Sjögren Lindquist, docent vid Institutet
för social forskning, Stockholms universitet och Eskil Wadensjö, professor vid
Institutet för social forskning har på utredningens uppdrag systematiskt gått
igenom olika åldersgränser de kringliggande systemen till ålderspensionen inom
socialförsäkringssystemet. Samtliga dessa kan motverka eller komma att behöva
justeras vid en höjning av pensionsåldern. Genomgången visar tydligt att
samhället (staten och arbetsmarknadens parter) ser 65 år som den ålder, då det
är naturligt att lämna arbetskraften.
Författarna anser att det vore naturligt att knyta åldersgränserna till åldern
för avgångsskyldighet för avgångsskyldighet i Lagen om anställningsskydd.
Flexibla
arbetstider och utträde från arbetsmarknaden - en forskningsöversikt
Gabriella
Sjögren Lindquist har i denna rapport sammanfattat frågeställningar och
kunskaper kring äldres deltidsarbete och delpensioner. Författaren diskuterar under
vilka förutsättningar ökad rätt till deltid, med eller utan ekonomiska
stimulanser kan vara en effektiv metod att öka antalet arbetade timmar bland
den äldre arbetskraften. Det konstateras att forskningen om flexibla
arbetstider för äldre, i form av t.ex. möjlighet att ta ut pensionen på deltid,
inte ger något entydigt svar på om dessa åtgärder verkligen har en positiv
effekt på arbetsutbudet för äldre. Det finns inga studier som har använt sig av
någon empirisk metod som kan visa att det finns kausala samband mellan
införandet av flexibla villkor och äldres arbetsutbud. Även forskningen om
delpensionens effekter har gett motstridiga resultat.
Arbetslivskarriärer bland kvinnor och män i Sverige
1974-2010
I denna
rapport har Michael Thålin, professor vid Institutet för social forskning,
SOFI, undersökt arbetskarriärer och utträde från arbetsmarknaden med hjälp av
longitudinella data från Levnadsnivåundersökningarna. Den handlar om hur bl.a.
problem i arbetsmiljön efterhand leder till tidiga utträden från
arbetsmarknaden. Rapporten visar att under senare decennier har utträden från
arbetsmarknaden före reguljär pensionsålder varit starkt anknutna till
individers hälsotillstånd och fortsätter att vara så enligt de senast
tillgängliga data. Tendensen är snarast en förstärkning av sambandet mellan de
senaste mättillfällena. Hälsotillståndet i sin tur sammanhänger i hög grad med
arbetets kvalitet. Kvalifikationsnivå, fysisk belastning och negativ stress är
alla betydelsefulla för hälsan. Över tiden ser sambandet mellan jobbkvalitet
och hälsa ut att ha försvagats något.