”Så länge du orkar, spring tills du blir utbytt.”

Henke Larsson i Sommar

fredag 30 september 2011

NYA ANALYSUNDERLAG

Nu arbetar Pensionsåldersutredningen för högtryck med att ta fram ett analysbetänkande som ska presenteras i början av 2012. Där ska vi analysera de pensionsrelaterade åldersgränserna samt de hinder och möjligheter som finns för ett längre arbetsliv. Eftersom vi har ganska kort tid på oss kommer mycket att bygga på redan tillgängliga rapporter och analyser. Med utgångspunkt i direktiven har dessutom omfattande underlag beställts från forskare och experter:
  • Vilka demografiska, samhällsekonomiska och privatekonomiska analyser och argument finns för att de äldre bör arbeta längre.
  • Vad händer om inget händer. Hur går det framöver med pensionssystemet, kompensationsgrader och pensionsnivåer vid oförändrade regler och pensionsbeteende.
  • Hur utvecklas framtida pensioner, disponibla inkomster, ersättningsgrader, offentliga finanser och BNP dels med oförändrade pensionsbeteenden, dels om trenden fortsätter med ökad sysselsättning bland äldre.
  • Varför går man i pension. Med hjälp av Pensionsmyndigheten genomförs enkät till äldre för att kartlägga deras attityder till pensionering.
  • Hur utvecklas de äldres hälsa och dödlighet, vilka skillnader finns mellan olika grupper.
  • Hur har balansen mellan de äldres arbetsförmåga och kraven i arbetslivet förändrats. Hur påverkar arbetsmiljön människors hälsa och risken för förtida utträde från arbetsmarknaden.
  • Vad visar forskningen om hur fortsatt arbete respektive pensionering påverkar hälsa, sjuklighet och dödlighet.
  • Vad är pensionernas verkliga ersättningsgrad när man jämför disponibla inkomst i arbete med inkomsterna när man har gått i pension.
  • Lönar sig det för äldre att arbeta längre,  vad är det ekonomiska utbytet av pensionering jämfört med fortsatt arbete. Hur ser typiska och representativa livslöneprofiler ut för olika yrkesgrupper som arbetar fram till pensionsåldern.
  • Hur stora förändringar behövs. Om vi vill behålla dagens kompensationsgrader givet den ökade medellivslängden, hur mycket behöver arbetade timmar för öka 55+ eller hur mycket måste  pensionsåldern senareläggas.
  • Hur påverkar tänkbara reformer de äldres arbetsutbud.
  • Försvårar tjänstepensionerna ett längre arbetsliv. Vilka regler kan hindra äldres arbetsdeltagande. Hur påverkar tjänstepensionsregler benägenheten att behålla eller anställa äldre arbetskraft.
Efterhand som analyserna blir färdiga är planen att de ska presenteras på öppna seminarier.

onsdag 21 september 2011

ÄLDRES PRODUKTIVITET OCH LÖN

Ett viktigt hinder för äldre att arbeta längre kan vara om produktiviteten sjunker med åldern samtidigt som arbetskraftskostnaden fortsätter att stiga fram till pensioneringen. Produktiviteten kan minska av flera orsaker, som avtagande kognitiv och fysisk förmåga, hälsoproblem, kunskaper som inte uppgraderas i takt med högre krav i arbetslivet osv. Samtidigt har äldre ofta mer kunskaper och erfarenheter i arbetet och betraktas i regel som mer pålitliga och omdömesgilla. De har inte högre frånvaro än yngre, som ofta har barn. De drabbas mer sällan av olyckor och är mindre benägna att byta jobb. För äldre personer som förlorar sitt jobb tar det dock ofta mycket lång tid att få ett nytt jobb, vilket bl.a. brukar förklaras med gapet mellan lön och produktivitet.

De flesta arbetsgivare, och människor i allmänhet, förefaller tro på tumregeln att den genomsnittliga arbetsproduktiviteten avtar någonstans mellan 40 och 50 år. Sammanställningar av tidigare forskning tycks bekräfta denna bild. Vegard Skirbeck från Max-Planck institutet skriver i en ofta citerad litteraturöversikt att "Individual job performance is found to decrease from around 50 years of age, which contrasts almost life-long increases in wages. Productivity reductions at older ages are particularly strong for work tasks where problem solving, learning and speed are needed, while in jobs where experience and verbal abilities are important, older individualsmaintain a relatively high productivity level. "

De senaste årens forskning tycks dock ge grund för tvivel till dessa kategoriska slutsatser. Det är mycket komplicerat att i empiriska studier klarlägga sambanden mellan ålder och produktivitet, inte minst för att det är mycket svårt att mäta produktivitet, som varierar kraftigt mellan individer, sektorer och kan påverkas av selektionseffekter. Det faktum att äldre personer ofta arbetar i äldre industrier och företag men yngre i unga företag kan missleda resultaten. Mätningar bör helst göras på företagsnivå, eller på arbetsställen, gärna med panelansats. Sådana studier är ännu ganska ovanliga. Dessutom måste man med avancerade statistiska metoder kontrollera för skillnader i företagens sammansättning vad gäller utbildning, yrken, kön, arbetstider för olika delgrupper m.m. Brist på sådana data med god kvalitet kan medföra att resultaten snedvrids.

Forskarna Bo Malmberg, Thomas Lindh och Max Halvarsson vid Institutet för Framtidsstudier visade redan 2005 att noggranna mätningar på företagsnivå av value-added och sammansättningen av de anställda i dessa företag pekar på att produktiviteten för unga är överskattad men underskattad för äldre. De undersökte en panel av företag inom tillverknings- och gruvindustrin under perioden 1985-1996.

De nederländska forskarna Jan van Ours och Lenny Stoeldraijer har nyligen presenterat en liknande undersökning av produktiviteten i tillverkningsföretag under åren 2000-2005. De har matchat data om value-added, sysselsättning, lönekostnader m.m. för 13 941 företag med individdata om ålder, kön m.m. I likhet med flera av senare års studier finner forskarna inget stöd för ett gap mellan äldres produktivitet och lönekostnader när man tar hänsyn till olika skillnader i sammansättning m.m.

Van Ours: Value-added och arbetskraftskostnad efter åldersgrupp


Till motsatt resultat kommer belgarna Alessandra Cataldi, Stephan Kampelmann och François Rycx i en aktuell studie. Där har man undersökt hur fördelningen av anställda på olika åldersgrupper påverkar produktiviteten i företag i den belgiska privata sektorn. De använder longitudinella data där företags- och individdata kopplats för åren 1999-2006. Undersökningen pekar på att personer över 49 år har en signifikant lägre produktivitet än yngre samtidigt som timlönerna stiger med åldern.

En ny studie från de tyska forskarna Axel Börsch-Supan and Matthias Weiss kommer delvis runt många av de invändningar som gäller andra undersökningar. De mäter produktivitet som antal fel per dag under fyra år vid löpande bandet i en stor tysk lastbilsfabrik och kan relatera detta mått både till individuell ålder och arbetsgruppens genomsnittliga ålder. Rika bakgrundsdata gör att man kan korrigera för många viktiga skillnader i sammansättning. Trots att arbetet vid löpande bandet är fysiskt och psykiskt krävande kan forskarna inte finna någon minskning i produktiviteten bland äldre. På individuell nivå stiger faktiskt produktiviteten ända fram till 65 år.

Listan av senare års studier kan göras längre. Forskningsöversikterna att visar att resultaten är motstridiga och t.o.m. kontroversiella. Man kan inte heller veta om de olika resultaten beror på skillnader mellan olika länder respektive förändringar som sker över tiden i regler, institutioner, lönebildning, värderingar osv. Det förefaller dock vara en rimlig bedömning att kategoriska påståenden om äldres fallande produktivitet och gapet mellan produktivitet och arbetskraftskostnad inte har stöd i de senaste årens forskning som baseras på mycket bättre data och metoder.



fredag 16 september 2011

MENTAL PENSIONERING ?

Två amerikanska ekonomer, Susann Rohwedder och Robert J. Willis vid forskningsinstitutet RAND, kallar sin nya uppsats “Mental Retirement”. Den har väckt betydande intresse hos både media och andra forskare. Data från USA, Storbritannien och 11 andra europeiska länder tyder på att ju tidigare människor går i pension, desto fortare försämras deras minnesförmåga.

Studien baseras på den stora löpande panelundersökningen av äldre i USA Health and Retirement Study, som har fått efterföljare i många andra länder. I studien ingår ett enkelt minnestest som mäter hur många av 10 ord som man kan komma ihåg direkt och efter 10 minuter. Om man kommer ihåg alla ger det 20 poäng. Tester av detta slag visar att minnet försämras med åldern och det har ett tydligt samband med den allmänna kognitiva förmågan.

Amerikanerna klarade testet bäst med i genomsnitt 11 poäng, följt av danskar och engelsmän med siffror strax över 10. I Italien var medelpoängen omkring 7, i Frankrike 8 och i Spanien bara något över 6.

Forskarna upptäckte att poängen samvarierade tydligt med den genomsnittliga pensionsåldern i länderna. I USA arbetar 65-70 % i 60-årsåldern mot 10-20 % i Frankrike och Italien. I dessa länder är de ekonomiska incitamenten starka att pensionera sig tidigt. I studien visar man ett tydligt samband mellan pensionsålder och minneförmåga.


Många har berömt studien medan andra påminner om att statistisk samvariation inte visar något om orsakssamband. Det förefaller vara svårt att finna studier som på individnivå jämför den kognitiva utvecklingen för personer som pensioneras med andra som arbetar vidare. Hjärnforskarna verkar dock ganska överens om att den som fortsätter i ett arbete med intellektuella krav bättre kan bevara sin kogntiva förmåga. Även seriösa forskare jämför ibland hjärnan med muskler: "Use it or loose it".


Susann Rohwedder, Robert Willis, RAND: Mental retirement.

onsdag 14 september 2011

FÖRSÖRJNINGSBÖRDOR

De flesta i Sverige är nog i dag medvetna om att andelen äldre ökar snabbt de närmaste årtiondena. Men många vet nog inte hur stora förändringar som väntar. För att beskriva utvecklingen brukar man använda olika mått på försörjningskvoter. I den vanligaste kvoten räknas antalet personer i icke-yrkesverksam ålder i befolkningen (i åldern 0-19 år samt 65 år och äldre) i förhållande till antalet personer i yrkesverksam ålder (20-64 år). På samma sätt kan man räkna ut yngrekvoten (0-19 år i förhållande till 20-64 år) och äldrekvoten (65+ i relation till 20-64 år).

Äldrekvoten var ca 32 % 2010. Till följd av en allt lägre dödlighet väntas kvoten öka till 42 % 2030. Den totala försörjningskvoten 2010 var ca 71 % men beräknas öka till drygt 83 % 2030.

Källa: SCB

Hur stora förändringar som väntar oss framgår kanske ännu tydligare om man tittar på arbetskraftens utveckling. Enligt Finansdepartementets kalkyler i den senaste ekonomiska vårpropositionen (Prop. 2011/12:100) kommer arbetskraften de närmaste 20 åren att öka bara med 0,1 % per år, i praktiken kan man tala om en oförändrad arbetskraft. Under samma tid beräknas antalet personer som är 65 år och äldre att öka med mer än 600 000 personer eller ca 34 %. Om pensionsbeteendet inte ändras kommer således två personer i arbetskraften att behöva försörja en ålderspensionär år 2030.

torsdag 8 september 2011

NYA SEKRETERARE TILL UTREDNINGEN

Det är nu klart med två sekreterare i utredningen, Anna Hessel och Viktoria Bergström.


Anna Hessel
 
Anna Hessel kommer närmast från ekonomiska avdelning på Finansdepartementet där hon bl.a. arbetat med analyser av socialförsäkringar och pensioner. Tidigare har Anna arbetat på Försäkringskassans huvudkontor som projektledare för pensionssystemets årsredovisning samt med granskning av Offentliga finanser på Riksrevisionen. Anna har fil. magisterexamen i nationalekonom. I utredningen ska hon främst hålla ihop analysarbete och ansvara för det kommande delbetänkandet.


Viktoria Bergström


Viktoria Bergström kommer från Svenska Kommunalarbetareförbundet där hon arbetat sedan 2006 som utredare med inriktning på socialförsäkringar och välfärdspolitik. Viktoria är fil lic i ekonomisk historia. I utredningen ska Viktoria framför allt arbeta med frågan vilka åtgärder som kan behövas inom arbetsmiljö och andra områden för att förbättra förutsättningarna för äldre att arbeta längre.

fredag 2 september 2011

BLIR MAN FRISKARE AV ATT PENSIONERA SIG

De flesta äldre tänker antagligen att hälsan blir bättre, eller försämras långsammare, när man går i pension. Höjer man pensionsåldern skulle det kunna medföra försämrad välfärd och kostnader som följd av ökad sjuklighet och förtidig död.

Forskningen har visat att hälsotillståndet är en viktig faktor som påverkar beslutet att gå i pension. Det finns också flera undersökningar som visar att äldre upplever sin hälsa positivare efter pensioneringen. Allmänt sett har dock forskningen kommit till motstridiga resultat. Ett av flera problem med att undersöka effekten av pensioneringen är bristen på data som följer individer över tiden och svårigheterna att jämföra de som går i pension med personer som  fortsätter att arbeta.

I en ny uppmärksammad studie har forskarna Andreas Kuhn, Jean-Philippe Wuellrich, Josef Zweimüller i Österrike lyckats uttnyttja det faktum att rätten till förtidspension tidigarelades 3,5 år i vissa regioner. Reformen genomfördes i slutet av 1980-talet för att möta stålkrisen som drabbade vissa delar av landet. Därmed kunde man jämföra hur dödligheten utvecklades för industriarbetare i dessa regioner efter reformen med andra delar av landet. Resultaten visar att ökningen av förpensioneringen medförde för män en kraftig höjning av risken att dö före 67 år (13 %). Dödsorsakerna och andra data indikerar en tydlig ökad incidens av hjärt-kärlsjukdomar, vilket kan peka på att pensioneringen medförde ogynsamma förändringar i livsstilen.

En ny dansk studie kommer dock till motsatt resultat. Forskarna Paul Bingley och Peter Pedersen har undersökt hur införandet av efterlön 1979 påverkade hälsa och dödlighet. Efterlön är en förtida pension som kan beviljas personer 60-66 år som arbetat ett visst antal år, utan hänsyn till deras hälsa eller andra förhållanden. Efterlönen blev mycket populär och har bidragit till en kraftig minskning av de äldres arbetskraftsdeltagande i Danmark. I studien har man i paneldata följt manliga industriarbetare födda 1906-1921 och utnyttjad det faktum att rätten till efterlön bara gäller personer som varit medlemmar i en arbetslöshetskassa en tillräcklig tid. Forskarna tar hänsyn till hälsa före reformen genom att använda data om sjukhusvistelse och diagnos. Dessutom beaktar man skillnader i inkomst. Sedan följer man dödligheten i olika sjukdomar. Resultaten visar att de som valde att pensionera sig tidigare fick en bättre hälsa och minskad dödlighet före 80 år.

En försiktig tolkning av forskningsläget kan vara det inte ännu finns stöd för att tidig pensionering leder till en bättre hälsa, men inte heller till motsatsen. Det kan också vara så att tidig pensionering kan ge bättre hälsa för personer med slitsamma jobb men kanske sämre hälsa för dem som har intressanta arbeten som de inte längre får fortsätta.

Andreas Kuhn, Jean-Philippe Wuellrich, Josef Zweimüller, IZA: Fatal Attraction? Access to Early Retirement and Mortality